Artiklar
Nyttor
Artiklar
Fråga: Kan ordet nytta användas i plural – t.ex. samhällsnyttor? Ja, nytta kan böjas i …
Mottagaranpassa juridiskt språk – lättare sagt än gjort
Artiklar
Sonja Vidjeskog
En klarspråkskonferens med temat juridiskt språk hölls i Reykjavik 11–12 oktober. Ett hundratal jurister och språkvetare deltog i konferensen, som var den sjätte nordiska klarspråkskonferensen. Återkommande teman i många föredrag var frågor kring mottagaranpassning.
Finns det en orsak till oviljan att lära sig svenska?
Artiklar
Enikő Marton, László Vincze
Motivation i andraspråkinlärning i Nyland och Sydtyrolen (Italien)
EU-artiklar som multimodala budskap
Artiklar
Den 15 oktober lade Johanna Koivisto fram sin avhandling EU-artiklar som multimodala budskap. Text och …
Brinna upp eller brinna ner?
Artiklar
Fråga: Är det någon skillnad i betydelse mellan uttrycken brinna upp och brinna ner? Brinna …
Två år med Rikstermbanken – vad händer nu?
Artiklar
Claudia Dobrina, Henrik Nilsson
Nu, två år efter lanseringen, är Sveriges nationella termbank Rikstermbanken på väg att bli ett begrepp i det svenska samhället. Rikstermbanken som, fritt och gratis tillgänglig på nätet, ger tillgång till terminologi från så skilda fackområden som rymdteknik, ekonomi och kryptogambotanik, med definitioner från författningar och med termer på många språk, har blivit en nationell resurs som många vänder sig till.Vad får de som söker sig till Rikstermbanken och vem ser till att den som söker får svar?
Bo Carpelan död
Artiklar
En av våra allra största författare, Bo Carpelan (född 1926), har gått bort. Förutom att …
Två språkbadsdagis i Helsingfors nedläggningshotade
Artiklar
Intresset för tvåspråkiga skolor är stort i huvudstadsregionen. 51 procent av föräldrarna i huvudstadsregionen är …
Små djur eller små, små djur?
Artiklar
Robin Valtiala
Vilka blir de språkliga skillnaderna när man översätter Lorca med 50 års mellanrum? I den här artikeln jämför jag två översättningar av Federico García Lorcas diktsamling Poeta en Nueva York (1929–1930), den första gjord av Artur Lundkvist 1959, den andra av Marika Gedin 2008. Jag lägger speciell tonvikt vid ett par teman på vilka synen har förändrats speciellt mycket: barndom och (homo)sexualitet. Jag koncentrerar mig på detaljer som har väckt min uppmärksamhet, väl medveten om att de tre texterna innehåller så många säregna detaljer och nyanser att man kunde analysera dem hur länge som helst. Jag har valt sådana exempel som kan ge läsaren en uppfattning om de lite olika grundsyner jag sett i de två tolkningarna.
Remissinstans
Artiklar
Fråga: Hur ska jag översätta det finska ordet lausunnonantaja? Det översätts med remissinstans och remissorgan. …