Gå till innehållet

Artiklar

SAOL 15 – en uppdaterad klassiker

Artiklar

Hans Landqvist

I senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista finns färre geografiska namn än tidigare och några nya finlandismer. Öppenheten för engelsk påverkan är också en aning större.

Kampen för ett språk som länge saknade namn

Artiklar

Lotta Jalava

Tanken på det finlandssvenska teckenspråket som ett ”riktigt” språk är bara 20 år gammal men medvetenheten är större bland yngre talare.

Ann-Marie Ivars 1941–2025

In memoriam

Caroline Sandström, Therese Leinonen

En outtröttlig utforskare av våra dialekter har lämnat oss.

Hur Runeberg skrev kan avslöja hur han talade

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

På finska kan man än i dag hänvisa till Runeberg och säga att någon ”puhuu kuin Ruuneperi”, dvs. talar som Runeberg*. Men vad vet vi om Johan Ludvig Runebergs sätt att tala?

Byggstenar för att stärka den språkliga infrastrukturen för svenskan i Finland

Artiklar

Kaj Arnö, Solveig Arle

AI matades med nytt finskt och svenskt material ur Stora finsk-svenska ordboken.

Kvänska – ett språk med osäker framtid och nytt hopp

Artiklar

Antti Saloranta, Leena Maria Heikkola

Kvänska är nära släkt med finskan och är ett officiellt minoritetsspråk i Norge. Språket är utrotningshotat, men under de senaste årtiondena har ett aktivt revitaliseringsarbete tagit fart.

När undertexten inte märks – då har Frej Grönholm lyckats med sitt hantverk

Intervjuer & reportage

Sandra Broborn

Frej Grönholm rör sig mellan flera språklandskap i sitt arbete som undertextare – och berättar om de utmaningar och avvägningar han ställs inför.

Användarnas respons är guld värd för en ensam ordboksredaktör

Artiklar

Solveig Arle

Användarna bidrog med både nya ord och viktiga förbättringar i Stora finsk-svenska ordbokens uppdatering i november 2025.

Att förstå författningsspråk – en utmaning för de flesta

Artiklar

Lieselott Nordman, Maria Fremer

Språket i lagtext ska vara tydligt och begripligt, men många läsare upplever motsatsen. Maria Fremer och Lieselott Nordman har undersökt varför.

Finskläraren Pia Koskinen: ”Tvåspråkighet är inte detsamma som dubbelt enspråkig”

Intervjuer & reportage

Sandra Broborn

Pia Koskinen arbetar som modersmålslärare i finska i Västerås i Sverige. Genom sina elever har hon fått en ny förståelse för vad det innebär att vara tvåspråkig.