Gå till innehållet

Artiklar

Ämbar eller hink – sverigesvensk okunskap och finlandismernas existensberättigande som litterärt tema

Artiklar

Tomi Riitamaa

Länge låg den bergrothska anden som ett ok över många finlandssvenska författare, även om flera också genom tiderna vågat trotsa konventionen om ett skriftspråk fritt från finlandismer. Tomi Riitamaa visar bland annat hur finlandssvenska författare i dag inte bara bryter med den idén, utan också tematiserar både finlandismernas existensberättigande och en upplevd sverigesvensk okunskap om det finlandssvenska.  ​​​

Estlandssvenskan – en östsvensk doldis

Artiklar

Ida Västerdal

Att svenska talas i Finland får vi lära oss i skolan i Sverige och även om många nog tyvärr har en ganska snäv bild av finlandssvenskan är den i alla fall inte okänd. Men när jag berättar om min forskning om estlandssvenska höjer de flesta på ögonbrynen – estlandssvenska, vad är det?

Redaktörsvardag bland tusen dialektröster: ”Det här är verkligen vårt kulturarv”

Artiklar

May Wikström

Ur arkivet på Hagnäs strand stiger tusentals dialektröster från Houtskär, Lappträsk, Nedervetil, Lumparland ... Det kulturarv som redigeras av ordboksredaktionen på Institutet för de inhemska språken är inte bara historia. Folkmålet lever och mår väl. Samtidigt är den vetenskapliga dokumentationen av de svenska dialekterna i Finland unik. I sommar har redaktionen publicerat ytterligare 1 300 artiklar på nätet, tillsammans med nytt gränssnitt och en uppdaterad sökguide.

Sociala medier innebär möjligheter och utmaningar

Artiklar

Janina Andersson

Språket på sociala medier stod i fokus under årets språkvårdsdag. Temat tacklades ur flera olika vinklar och under dagen behandlades såväl digitala språkverktyg som olika åldersgruppers språkbruk på webben och myndigheter som delar roliga videor.​​​​​​​

Vem talar esperanto?

Artiklar

Jouko Lindstedt, Melina Bister

Antagligen har du någon gång hört om esperanto: ett konstgjort språk som inte kan användas som ett ”riktigt” språk? Ett språk med den ursprungliga intentionen att ersätta alla andra språk i världen? Det finns en hel del osanna myter om esperanto, anser Melina Bister och Jouko Lindstedt. De skriver om ett språk som är både levande och uttrycksfullt, med en aktiv talgemenskap. ​​​​​​​

Från nåd till service – 300 år av samhällsinformation

Artiklar

Andreas Nord

Vare sig man vill eller inte styr pengarna mycket i vår vardag. Att mynt och sedlar byts ut är en väsentlig information som måste nå alla medborgare. Det här var lika viktigt år 1710 som år 2010. Andreas Nord har jämfört myndighetsinformationens tilltal och metoder i två svenska myntreformer med trehundra års mellanrum.

Är ett helvete alltid ett helvete?

Artiklar

Lovisa Jakobsson

För översättare bjuder svordomar på en utmaning i särklass. Ibland kan grovheter mångdubblas i en direktöversättning, ibland resulterar en sådan i ren förvirring − för vad är det för fult med spanjorernas nattvardsbröd egentligen? Översättaren Lovisa Jakobsson beskriver det svåra och roliga uppdraget att överföra våra jävlaranamma till andra språk.

Dags att vända på steken: Dagens ungdom talar för bra!

Artiklar

Martin Persson

Språkpoliser och allehanda förståsigpåare går gärna åt ”nutidens ungdom” för slarvigt språkbruk. I dag har det blivit allt vanligare att tala som vi skriver, och det blir i stället alldeles för korrekt bokstavstroget, tycker Martin Persson.

fiskig-currysoppa

Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska

Artiklar

Thomas Rosén

Kriget i Ukraina ställer inte bara nationen utan också dess nationalspråk i fokus. Plötsligt är vi nyfikna på hur ukrainska låter jämfört med ryska. Förstår talarna varandra? Thomas Rosén, lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, belyser de två grannspråkens likheter och skillnader. Smärtpunkterna för språkens framtida utveckling i Ukraina har enligt honom accentuerats ytterligare av den ryska invasionen.

Skolslangen är brokig – men favoriter finns

Artiklar

Bianca Ortiz Holmberg

Alla säger hissa och rella om skolämnena historia och religion, medan biologi, geografi och huslig ekonomi har en uppsjö av benämningar i olika delar av Svenskfinland. ​​​​​​

hushallsklass-1913