Gå till innehållet

Innehållsbilder

Humanisterna räddar världen?

Artiklar

Leif Höckerstedt

I början av 1990-talet satt filosofen André Maury och jag på tåget på väg till Åbo Akademi, han från Helsingfors och jag från Ekenäs. Uppsluppet raserade vi akademiska gränser. Bland annat kom vi på att det borde finnas en filosof på varje akademiskt ämnes institution. Jag tänkte naturligtvis på svenska språket. Klyftan mellan hur filosoferna såg språket och hur språkvetarna såg det verkade, och verkar, fortfarande enorm. Idén var inte dum men inte tillräckligt radikal, egentligen. I dag menar jag att vi humanister borde infiltrera alla ämnen – men hur?

Exekutiva funktioner i tvåspråkiga hjärnor

Artiklar

Tidigare forskning har visat att tvåspråkiga personer presterar bättre än enspråkiga särskilt i vissa kognitiva …

Hevonen on häst, professor Ivars

Artiklar

Ann-Marie Ivars, Charlotta af Hällström-Reijonen, Markus Sandberg

 ”Bara den som hade gjort det här arbetet bättre, bara den har rätt att kritisera.” …

Talar Norden med kluven tunga?

Litteratur

Nina Martola

Karin Arvidsson: Talar Norden med kluven tunga? Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. 121 sidor. Hösten …

Vietnamesiska finlandssvenskar – identitet i samtal

Artiklar

Maria Rönnbacka

Andraspråksforskningen i Finland har hittills fokuserat främst på språkinlärare med finska som andraspråk. I den här artikeln behandlar jag språkanvändningen hos en grupp andra generationens invandrare med svenska som andraspråk. Ett övergripande syfte med min undersökning har varit att undersöka hur dessa individer konstruerar identiteter i samtal.

Handlingsprogram ska göra myndighetsspråket tydligare

Artiklar

En ny arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet bereder ett handlingsprogram för att utveckla myndighetsspråket i …

Stora brister i svenskspråkig mentalvård

Artiklar

Bristerna är stora i mentalvården på svenska, särskilt i huvudstadsregionen, visar en ny undersökning från …

Tärjor och ramt

Artiklar

Caroline Sandström, Maria Rönnbacka

För att ge sin text lokal förankring kan författare som stilmedel utnyttja ord och uttryck ur det dialektala ordförrådet. I den här artikeln behandlar vi orden tärja och ramt som nyligen uppmärksammats för att de har använts i två nyutgivna finlandssvenska romaner av Ulla-Lena Lundberg och Kaj Korkea-Aho.

Tvåspråkig skola – lyx för finskspråkiga eller finlandssvenskarna till förtret?

Artiklar

En ny bok diskuterar möjligheterna för en tvåspråkig skola i Finland. Det har förts mycket …

Gratis läshjälp på webben

Artiklar

Alla medborgare ska kunna tillgodogöra sig information på nätet, oavsett om man ser dåligt, har …