Gå till innehållet

3/2013

”Vad är det som är så hemskt med blandspråk”?

Artiklar

Åsa Mickwitz

Till språkpuristernas förfäran breder engelskan ut sig i vårt språk. Är detta slutet för svenskan?

Språkfrågor

Artiklar

Pilotprojekt Fråga: Är det korrekt att använda pilotera som motsvarighet till finskans pilotoida, alltså i …

Pradajerskan är borta men gammalpigan lever kvar

Artiklar

Martina Ollas

Att det finns skillnader mellan rikssvenskan och finlandssvenskan är något man redan länge varit medveten om. Skillnader finns i hur svenskan både talas och skrivs och gäller t.ex. uttal, uttryck, meningsbyggnad och ordförråd. En särskild kategori av ord och uttryck som bidrar till att finlandssvenskan är olik rikssvenskan är finlandismerna, dvs. ord eller uttryck som används endast i finlandssvenskan, eller som används i en annan betydelse än i Sverige.

Kontraproduktiv undervisningsordning i svenska

Artiklar

I en färsk doktorsavhandling vid Åbo universitet visar Eeva-Liisa Nyqvist att finskspråkiga svenskinlärare lär sig …

Översättningsminnet till stor hjälp – språkkänslan behövs ändå

Artiklar

Anna Gref, Diana Nyberg

Vid Statsrådets translatorsbyrå översätts årligen cirka 25 000 sidor text av 20 fastanställda översättare och 30 frilansöversättare. Det innebär i grova drag 500 sidor per översättare. Hur är det möjligt?

Farlig flerspråkighet?

Aktuell litteratur

Pekka Saaristo

Dangerous Multilingualism – Northern Perspectives on Order, Purity and Normality. Red. Jan Blommaert, Sirpa Leppänen, …

Läsombud hjälper med läsningen

Artiklar

Camilla Lindholm

Ta dig en stund och tänk hur mycket vi läser varje dag. Vi läser tidningar och böcker, tidtabeller, reklam, vägskyltar, recept ... Vi är omgivna av ord. Men hur känns det för en person som av någon anledning inte kan läsa själv? Då blir det genast komplicerat, och i sådana situationer kan man ha nytta av ett läsombud.

Mjau! Djurläten på olika språk

Artiklar

Martina Ollas

Katten säger mjau och hunden säger voff. Redan som barn får vi lära oss vad djuren säger då vi t.ex. bläddrar i bilderböcker och stöter på bilder av olika djur. De olika djurlätena är så kallade onomatopoetiska ord eller uttryck, vilket betyder att de är ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Orden låter alltså mer eller mindre lika som de ljud som de beskriver. Det intressanta är dock att djurlätena varierar mellan olika språk och i olika länder.

Ledare

Ledare

Charlotta af Hällström-Reijonen

Är grammatikforskning något som bara språkvetare har nytta av? Det tror antagligen många, men det …

Ny idébok för lärare

Artiklar

  De finlandssvenska skolorna har länge haft en växande andel två- eller flerspråkiga elever i …