Gå till innehållet

2010

Språksituationen i Sverige och Finland om inte 1809 hade varit

Artiklar

Mikael Parkvall

I dag ser vi det som en självklarhet att Sverige och Finland är två skilda nationer som språkligt domineras av svenska respektive finska. Men hur skulle situationen för de båda språken ha tett sig om de båda länderna än i denna dag hade varit ett enda – om 1809 inte hade varit? Mikael Parkvall höll ett föredrag om detta på det svensk-finska översättarseminariet i höstas. Texten är en kraftigt förkortad version av föredraget.

Förskoleverksamhet

Artiklar

Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till den finska termen varhaiskasvatus? På svenska kan man …

Ny lärobok i svenskt uttal för finskspråkiga

Litteratur

Monica Äikäs

Mikko Kuronen & Kari Leinonen: Svenskt uttal för finskspråkiga. Teori och övningar i finlandssvenskt och …

Finska handlingsprogrammet på svenska

Artiklar

Det finska handlingsprogrammet Suomen kielen tulevaisuus (Finska språkets framtid) publicerades i maj 2009. Nu finns …

Engelska lånord i svenskan

Litteratur

Urban Östberg

Mall Stålhammar: Engelskan i svenskan. Åttahundra år av lånade ord och språkliga influenser. Norstedts 2010. …

Fyren i havet

Artiklar

Fråga: Är det korrekt att tala om Märkets fyr i Ålands hav eller ska det …

Fiskarbastu

Artiklar

Fråga: I skärgården finns sedan gammalt s.k. fiskarbastur. De är små övernattningsstugor som är enkelt …

Heta känslor i ett kyligt landskap

Artiklar

Annika Bergström

Det svenska valet 2010 är nyligen över. Under valrörelsen har känslorna svallat heta och de politiker som förmått hålla huvudet kallt i en het debatt när de attackerats av politiska motståndare, men ändå lyckats framstå som känslomässigt varma och medkännande mot medborgarna, har ansetts stå som segrare på den politiska prispallen i media dagen efter. Politiker som inte stått pall för trycket har i­stället riskerat att bli iskalla kandidater i striden om makten i det svenska samhället.

Tillgänglig information som målsättning

Artiklar

Eva Orava

Låt oss tänka på begreppet tillgänglighet. Vad gör att t.ex. myndighetsinformation kan klassas som tillgänglig? Att den finns i någon slags form på internet? Att ”de flesta” har möjlighet att ta till sig den? Nej, då är nog kraven väldigt lågt ställda. Med vilka olika mätare borde vi då egentligen bedöma tillgängligheten?

Namn på nya kommuner

Artiklar

Den 1 januari 2010 minskade åter antalet kommuner i Finland. Tio kommuner berördes denna gång …