2/1998
Nordisk lärobok i terminologi
Aktuell litteratur
Ilse Cantell
Orden informationssamhälle och kunskapssamhälle används ofta om dagens samhälle. Vilket ord man än väljer vill …
Tre punkter och mellanslag?
Artiklar
Fråga: Skall jag använda mellanslag eller inte vid tre punkter?
Flygfält, flygplats och flygstation
Artiklar
Fråga: Vad är det för skillnad mellan flygfält, flygplats och flygstation? Svar: Flygfält är ett …
Litteratur och språkvård på Hanaholmen
Artiklar
Pia Westerberg
Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.
Halksocka
Artiklar
Fråga: Vad heter jarrusukka på svenska? Man ser de här strumporna exempelvis hos småbarn; sockorna …
Tilltal och omtal i samtal
Artiklar
Maria Fremer
I vår vardagskommunikation ställs vi inför små men viktiga val, som ibland kan avgöras alldeles automatiskt, men som ibland förorsakar huvudbry. Ett sådant val är hur man skall tilltala sina medmänniskor – en fråga som var aktuell på Hufvudstadsbladets insändarsida i våras. Maria Fremer, som är doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet, diskuterar här problematiken.
Tidningen som språkspegel
Artiklar
Birger Liljestrand
Bitr. prof. Birger Liljestrand, uppvuxen i Helsingfors men sedan länge verksam i Umeå, skrev 1983 artikeln ”Keikka och pilkhalare. Något om finlandssvenskt tidningsspråk” som publicerades i Språkbruk 2/1983. Nu, femton år senare, återkommer han till ämnet utifrån ett material från 1995. De undersökta tidningarna är liksom förra gången Hufvudstadsbladet, Jakobstads tidning och Vasabladet. Liljestrand konstaterar att vissa förändringar har skett, men att mycket är sig likt och många finlandssvenska språkdrag verkar stabila.
Uttal av finlandssvenska efternamn
Artiklar
Mikael Reuter
Personnamn skiljer sig från vanliga ord i språket på det sättet att de inte nödvändigtvis följer normala uttalsregler. Det gäller inte minst främmande namn som har etablerat sig t.ex. i svenskan. I vissa fall uttalas de enligt reglerna i det språk som de ursprungligen kommer från, i andra fall har de anpassats till de allmänna uttalsprinciperna i svenskan. Några andra regler för ”rätt” och ”fel” finns inte än att man bör använda det uttal som personen eller släkten i fråga själv använder.
Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?
Artiklar
Hugo Bergroth-sällskapet stiftades den 18 maj 1992 i syfte att främja och vårda det svenska …
Relegerad från skolan
Artiklar
Fråga: Blir man utestängd eller avstängd från skolan? Svar: Om man blir relegerad är man …