Artiklar
Bo billigt
Artiklar
Fråga: Heter det prisvärd logi eller prisvärt logi? Det kan heta både prisvärd logi och …
Tre korvar
Artiklar
Fråga: Är pluralformen korvar en helt gångbar form, eller borde det alltid heta korv? Ja, …
Utfärd och utflykt
Artiklar
Fråga: Vad är det för skillnad mellan en utfärd och en utflykt? Skillnaden är att …
Möten
Artiklar
Fråga: Heter det på ett möte eller i ett möte? Bägge tycks användas. Både prepositionen …
Förkortningar
Artiklar
Fråga: När en förkortning som skrivs med små bokstäver, till exempel cd, står först …
Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth – Svensk språkvård i Finland från 1900-talet till i dag (del 1)
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Under konsolideringsfasen har egentligen inga stora förändringar ägt rum i synen på språkvård, men språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har ändå modifierat språkvårdssynen fram till i dag.
Cool
Artiklar
Fråga: Jag förundrar mig över att inlånade engelska ord som stavas på engelskt sätt böjs …
Identiska ortnamn – preciserade adressnamn
Artiklar
Sami Suviranta, Sirkka Paikkala
Samma ortnamn upprepas ofta inom ganska små områden, vilket kan ställa till problem när det gäller att skapa adressnamn. Situationen försvåras ytterligare på tvåspråkiga områden eftersom det kan finnas platser som har samma namn på det ena språket och olika namn på det andra språket. Ett illustrerande exempel i Helsingfors är t.ex. Kalvholmen – Vasikkasaari i närheten av Sveaborg, och Kalvholmen – Vasikkaluoto vid Vårdö.
Semlan toppar ligan
Artiklar
Marika Tandefelt
Om man frågar ca 1 000 svenskar i Sverige vilka finlandssvenska ord och uttryck de känner till så får man fram över 1 200 förslag jämte alternativa uttryck på allmänsvenska. En lista över de tio oftast nämnda toppas av semla och följs av olika varianter av rådd och rosk. De tio vanligaste täcker ungefär en fjärdedel av hela samlingen. De allra flesta finlandismer som svenskarna kommer upp med är ändå s.k. engångsbelägg och många nämns bara av ett fåtal.
Nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress!
Artiklar
Institutet för de inhemska språken har nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress. De nya …