Artiklar
Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth – Svensk språkvård i Finland från 1900-talet till i dag (del 1)
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Under konsolideringsfasen har egentligen inga stora förändringar ägt rum i synen på språkvård, men språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har ändå modifierat språkvårdssynen fram till i dag.
Cool
Artiklar
Fråga: Jag förundrar mig över att inlånade engelska ord som stavas på engelskt sätt böjs …
Identiska ortnamn – preciserade adressnamn
Artiklar
Sami Suviranta, Sirkka Paikkala
Samma ortnamn upprepas ofta inom ganska små områden, vilket kan ställa till problem när det gäller att skapa adressnamn. Situationen försvåras ytterligare på tvåspråkiga områden eftersom det kan finnas platser som har samma namn på det ena språket och olika namn på det andra språket. Ett illustrerande exempel i Helsingfors är t.ex. Kalvholmen – Vasikkasaari i närheten av Sveaborg, och Kalvholmen – Vasikkaluoto vid Vårdö.
Ledare
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Vi är mitt inne i en ovanlig språkhistorisk process. Det är första gången sedan väldigt …
Följande generation
Artiklar
Fråga: Ska jag tala om generationsskifte eller generationsväxling när det gäller ägarbyte i en familj …
Vila i engelska?
Artiklar
Leif Höckerstedt
I länder med flera språk blir ofta diskussionen isolerad och bestämd av nedärvda attityder. På finlandssvenskt håll blir det då ett evigt tjatande om nyttan av två språk, risken för isolering i det svenska Finland och vikten av att öppna sig mot finskan. Allt detta är gott men ack så inkrökt! Debatten rör sig om samma sak: svenska eller finska? Det man sällan diskuterar är möjligheten att tala ett tredje språk – ett ickenationellt lingua franca. En internationell öppning kan stödja svenskan.
Hur skrivs ordet katt?
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Alla kan lära sig läsa och skriva. Dyslektiker, både barn och vuxna, kan bli helt fria från läs- och skrivproblem. Låter det för bra för att vara sant? Det är i varje fall vad man lovas på Kattmodellens webbplats.
Deras eller sina?
Artiklar
Fråga: Användningen av reflexivt pronomen i svenska är en ”huvudvärk” fastän man har svenska som …
”Jag talar faktiskt ert modersmål!”
Artiklar
Merete Mazzarella
Kärlekshat är det utan tvekan som karakteriserar finlandssvenskars förhållande till rikssvenskan och rikssvenskar. Det är omöjligt att besöka Sverige utan att känna en glad förundran över att alla skyltar och all reklam är på svenska, att hela verkligheten utan vidare går att benämna på svenska.
Läder
Artiklar
Fråga: Heter det läderklädd eller läderbeklädd? Båda tycks förekomma. Läderklädd är det enda av orden …