Artiklar
Makens namn eller eget?
Artiklar
Sirkka Paikkala
Gällande namnlag, som trädde i kraft 1985, gav dem som ingår äktenskap likadana möjligheter i valet av efternamn. Har lagen haft någon betydelse i praktiken? Vems namn är av större vikt då namnet väljs?
Ann Cederberg ny chef för Språkrådet
Artiklar
Ann Cederberg är ny chef för Språkrådet i Sverige. Ann Cederberg är disputerad i nordiska …
Nördigt om språk
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Mediespråk är seminariet som varje år samlar närmare 250 finlandssvenska journalister. Efterleden -språk kanske är …
Rudimenta, finsk grammatik från 1600-talet
Artiklar
År 2008 gjordes ett historiskt fynd: en dittills okänd finsk grammatik från 1600-talet hittades mellan …
Ny finsk-svensk lista över arbetsmarknadstermer
Artiklar
Arbetsmarknadens svenska språknämnd Fackterm har sammanställt en ny finsk-svensk ordlista med arbetsmarknadstermer som används allmänt …
Språkbruks systertidskrift skärs ner
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Den sverigefinska språkvårdstidskriften Kieliviesti utkommer från och med i år med 3 nummer årligen i …
Ska man säga ”hen”?
Artiklar
Erik Andersson
Vår jämställdhet är ständigt på tapeten. I språket har vi skilda ord för könen, och …
Fältarbete i södra Österbotten
Artiklar
Maria Rönnbacka
Forskare och studenter med intresse för talspråk, stadsnamn och attityder åkte till Sydösterbotten i september …
Handlingsprogram ska göra myndighetsspråket tydligare
Artiklar
En ny arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet bereder ett handlingsprogram för att utveckla myndighetsspråket i …
Hjärta tack och sömnakne – om förvrängningar av medicinska ord
Artiklar
Rune Skogberg
Det är få fackspråk vi har så mycket kontakt med i vardagen som det medicinska språket. Det beror förstås på att det är ett språk som beskriver ett relativt nära och konkret ämne för oss – vår egen kropp. Alla behöver vi namn för kroppens delar och sjukdomar.