Språkinstitutets nya direktör, Ulla-Maija Forsberg, är ingen dununge vare sig som ledare eller språkexpert. Närmast kommer hon från Helsingfors universitet och befattningen som professor i finsk-ugrisk språkforskning. Före det jobbade hon i sju år inom universitetsledningen, bland annat som dekan och prorektor med särskilt ansvar för tvåspråkigheten vid universitetet.
– Jag tyckte om att leda och tyckte också att jag var bra på det. Jag hade tänkt att jag älskar att undervisa men när jag efter sju år i universitetsledningen återgick till min befattning som professor fick jag inte suget tillbaka, säger hon om orsaken till att hon sökte tjänsten som direktör för Institutet för de inhemska språken.
Fennougristik av en slump
Att Ulla-Maija Forsberg överhuvudtaget började studera språk var en slump.
– Jag och min tvillingbror var släktens första studenter och jag hade ingen aning om vad man kunde studera, så jag gick enligt mina skolbetyg och sökte till nordiska språk, germanistik och fennougristik, säger Forsberg.
Till de två första linjerna kom hon inte in, men på fennougristiken nappade det. Hon fick laudatur i sin pro gradu-avhandling och började skriva sin doktorsavhandling samtidigt som hon jobbade med den etymologiska ordboken Suomen sanojen alkuperä på dåvarande Forskningscentralen för de inhemska språken.
Något sådant skulle knappast vara möjligt i dag, att skriva avhandling samtidigt som man jobbar och får arbetserfarenhet.
– Jag satt i Forskningscentralens och finsk-ugriska institutionens gemensamma bibliotek i universitetets huvudbyggnad. På förmiddagarna jobbade jag med ordboken och efter lunch lade jag undan arbetet med den och tog fram min doktorsavhandling. Något sådant skulle knappast vara möjligt i dag, att skriva avhandling samtidigt som man jobbar och får arbetserfarenhet, säger Forsberg om de fyra åren då hon jobbade 50 procent med ordboken och 50 procent med doktorsavhandlingen.
Passion för ordböcker
Ordböcker är något som fascinerar Ulla-Maija Forsberg och hon har en hel del erfarenhet av ordboksarbete.
– Att skriva en etymologisk ordbok innebär att arbeta med en massa olika ordböcker! Jag gick igenom alla möjliga ordböcker från alla finsk-ugriska språk till Svenska Akademiens ordbok och Oxford Dictionary of English Etymology.
Förutom den etymologiska ordboken har Forsberg varit redaktör för The Saami – A Cultural Encyclopaedia och en finsk-ungersk ordbok.
Intresset för ordböcker lever fortfarande och Forsberg gläder sig åt att få arbeta på en plats där det jobbas så mycket med ordböcker.
– Jag kommer inte att blanda mig i de pågående projekten, men nog fundera på etymologier, säger hon om hur hennes intresse kommer ta sig uttryck i hennes nya jobb.
Eventuellt kommer hon att göra något kring den gamla Helsingforsslangen, hennes pappas språk.
Men det var ett ”manligt” språk som han inte talade hemma.
– Pappa växte upp i Vallgård och talade den gamla stadislangen med sina kaiffare (kompisar). Men det var ett ”manligt” språk som han inte talade hemma, förutom några enstaka ord.
Svenska som hemspråk
Även om Forsberg har studerat och forskat i finsk-ugriska språk, sträcker sig hennes språkintresse också till svenskan och de nordiska språken. Som tidigare nämnt hade hon nordiska språk som förstahandsalternativ när hon skulle börja studera och blev sedermera ansvarig för tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet.
– Där jag växte upp i Baggböle i Helsingfors hade vi svenskspråkiga grannar, så jag hörde svenska hemma på gården och blev medveten om att det talas svenska i Helsingfors. Nu är jag gift med en finlandssvensk man och har haft svenska som hemspråk i tjugo år – en gåva jag fått på gamla dagar.
För svenskan i Finland är det nordiska samarbetet väldigt viktigt. Och så är det ju roligt, dessutom!
Det svenska i Finland ser hon också som bron till övriga Norden.
– På universitetet märkte jag att nästan alla som arbetade med svenskan eller på svenska hade något att göra med de nordiska länderna. För svenskan i Finland är det nordiska samarbetet väldigt viktigt. Och så är det ju roligt, dessutom!
Vill höja profilen
Sedan augusti i år är Ulla-Maija Forsberg direktör för Språkinstitutet. Hon tycker det är roligt att vara tillbaka på en plats som hon känner sedan tidigare och att dessutom ha ledarerfarenheterna från universitetet att falla tillbaka på. Hon var också involverad i omorganiseringen när det blev klart att forskningen skulle flytta från dåvarande Forskningscentralen för de inhemska språken till universiteten 2012.
Profilen är klar och varumärket Språkinstitutet är starkt.
– Det var på sätt och vis synd att forskningen flyttade, men nu finns det möjlighet att verkligen fokusera på språkvården, arbetet med ordböckerna och de digitala materialen. Profilen är klar och varumärket Språkinstitutet är starkt, säger hon om dagsläget.
Forsbergs mandatperiod sträcker sig till 2021 och realistiskt sett är fem år trots allt en ganska kort tid – man hinner inte göra hur mycket som helst på den tiden.
– De stora ordboksprojekten hinner inte bli klara under min tid och jag har inte tänkt ställa upp några särskilda mål för mig själv. Men jag vill föra vidare det fina arbete som redan görs här och kanske höja Språkinstitutets profil ytterligare, säger Ulla-Maija Forsberg.