Gå till innehållet

ordval

Språkrelaterade nyckelord

Ämbar eller hink – om finlandismernas existensberättigande som litterärt tema

Artiklar

Tomi Riitamaa

Tomi Riitamaa skriver om hur finlandssvenska författare i dag tematiserar en upplevd sverigesvensk okunskap om det finlandssvenska.

Då och när som orsaksmarkörer

Artiklar

Monica Äikäs

Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.

Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi

Artiklar

Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin

För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.

Tjena i Sverige och god dag i Finland

Intervjuer & reportage

Heidi Hendersson

Finlandssvenskar kommer snabbare till saken och sverigesvenskar har en tendens att använda sig av mer positiva tillrop. Det är några av skillnaderna mellan svenskan som talas på de olika sidorna om Östersjön.

Bonn aptit!

Artiklar

Rune Skogberg

Äta bör man annars dör man. Men alltid är det inte så lätt att veta hur maträtter eller livsmedel uttalas eller skrivs.

Skrälldus, gulej, karonka och gem

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.

Voj söta öde! Sweet destiny! Süßes Schicksal!

Krönikan

Eva Frantz

Telefonen plingar till en kväll. ”Är ’tok heller’ ett uttryck? Bor Stina i ett höghus …

Endast något?

Artiklar

Monica Äikäs

Varför känns ordkombinationen ”endast något” inte helt klockren? Monica Äikäs reder ut och förklarar.

gröna växter i krukor

Blusning, bataklang, blaj, bahia och bailu

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Topelius var på blusning medan Henry Parland roade sig på bataklang. Finlandssvenska fester och firanden har genom alla tider haft också egna finlandssvenska benämningar.

Ge mig konkreta ord

Synpunkten

Maria Fremer

”Välj konkreta ord” skriver vi i vår nyutkomna webbkurs om klarspråk. Det är ett tema …