ordval
Språkrelaterade nyckelord
Medborgarforskare blev mästerdetektiverna som knäckte Astrid Lindgren-koden
Artiklar
May Wikström
I Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, förvaras Astrid Lindgrens 670 manusblock. I dem har hennes älskade barnböcker har kommit till. Själva skrivprocessen har ändå hittills varit dold bakom Lindgrens svårtydda stenografi. Nu är koden knäckt, i ett unikt samarbete mellan forskare och frivilliga entusiaster.
Då och när som orsaksmarkörer
Artiklar
Monica Äikäs
Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.
Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi
Artiklar
Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin
För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.
Finlandssvenska fester del 2: skrälldus, gulej, karonka och gem
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.
Voj söta öde! Sweet destiny! Süßes Schicksal!
Krönikan
Eva Frantz
Telefonen plingar till en kväll. ”Är ’tok heller’ ett uttryck? Bor Stina i ett höghus …
Endast något?
Artiklar
Monica Äikäs
Varför känns ordkombinationen ”endast något” inte helt klockren? Monica Äikäs reder ut och förklarar.
Finlandssvenska fester del 1: blusning, bataklang, blaj, bahia och bailu
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Topelius var på blusning medan Henry Parland roade sig på bataklang. Finlandssvenska fester och firanden har genom alla tider haft också egna finlandssvenska benämningar.
Ge mig konkreta ord
Synpunkten
Maria Fremer
”Välj konkreta ord” skriver vi i vår nyutkomna webbkurs om klarspråk. Det är ett tema …
För inkludering behövs både ord och handling
Artiklar
Sofia Ahläng
Språket och orden är viktiga, men språket räcker inte ensamt till för att skapa ett inkluderande samhälle. Bland annat det här kom fram på årets språkvårdsdag.
När eller då?
Artiklar
Monica Äikäs
Säger du Det regnade när vi gick hem eller Det regnade då vi gick hem? Bägge alternativen är möjliga, men frågan är vad som styr valet mellan när och då.
