2011
Minne, jag har tappat mitt minne!
Artiklar
Bosse Österberg
Ibland undrar man hur skalderna egentligen har formulerat sig, och då är det bra att …
CGR-revisor
Artiklar
Fråga: Ska det heta CGR-revisor eller CG-revisor? Bokstaven R är ju en förkortning för revisor. …
Tvåspråkighet och mångkultur
Artiklar
Vasa universitet, Uleåborgs universitet och Svenska litteratursällskapet i Finland samarbetar i det nya forskningsprojektet Tvåspråkigheten …
Separat utställning
Artiklar
Fråga: Vad heter yksityisnäyttely på svenska? På svenska heter det separatutställning.
Två språkbadsdagis i Helsingfors nedläggningshotade
Artiklar
Intresset för tvåspråkiga skolor är stort i huvudstadsregionen. 51 procent av föräldrarna i huvudstadsregionen är …
Kommunsammanslagning
Artiklar
Fråga: Vad heter det när kommuner slås ihop – kommunsammanslagning, kommunsamgång eller kommunfusion? Vi rekommenderar …
Ordet
Krönikan
Peter Nyman
I begynnelsen var ordet, som vi som läst vår bibel vet. Jag förstår den allsmäktiges …
Små djur eller små, små djur?
Artiklar
Robin Valtiala
Vilka blir de språkliga skillnaderna när man översätter Lorca med 50 års mellanrum? I den här artikeln jämför jag två översättningar av Federico García Lorcas diktsamling Poeta en Nueva York (1929–1930), den första gjord av Artur Lundkvist 1959, den andra av Marika Gedin 2008. Jag lägger speciell tonvikt vid ett par teman på vilka synen har förändrats speciellt mycket: barndom och (homo)sexualitet. Jag koncentrerar mig på detaljer som har väckt min uppmärksamhet, väl medveten om att de tre texterna innehåller så många säregna detaljer och nyanser att man kunde analysera dem hur länge som helst. Jag har valt sådana exempel som kan ge läsaren en uppfattning om de lite olika grundsyner jag sett i de två tolkningarna.
Helsingforssvenskans födelse, liv och nöd
Litteratur
Johan Schalin, Mona Forsskåhl
Leif Höckerstedt: Svenskan på plats! Helsingforssvenskan visar vägen – födelse, liv och död. Söderströms 2010. …
Den medicinska svenskan i vår tid
Artiklar
Tom Pettersson
Inom hälso- och sjukvården och den medicinska vetenskapen används flera olika varianter av språk. Det medicinska vetenskapliga fackspråket eftersträvar största möjliga precision medan det språk som används för information till patienter och allmänhet – det medicinska allmänspråket – sätter tydligheten främst. Dessutom finns i det medicinska arbetsspråket specifika uttryck, ett slags jargongord, som används bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Spörsmål som anknyter till det medicinska allmänspråket besvaras regelbundet i Språkbruks frågespalt.