2011
Språklag på Island
Artiklar
Island fick sin första egentliga språklag då Alltinget den 27 maj 2011 godkände Lög um …
Trafikljus eller trafiksignal?
Artiklar
Fråga: Är det någon skillnad på ett trafikljus och en trafiksignal? I vardagligt tal används …
Var blev de marginella språkfenomenen?
Litteratur
Robin Valtiala
Enkel biljett? Från Sverige till Finland med kärlek, längtan och vemod. Red. Josefin Almer och …
Verbet jorra i sydfinländska dialekter
Artiklar
Caroline Sandström
Redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) fick nyligen en fråga om ordet jorr i betydelsen struntprat. Frågeställaren med anknytning till Åboland ville veta om jorr fanns med i ordboken och hur det används i dialekterna.
Europeiskt projekt stöder småbarns flerspråkighet
Artiklar
Barn kan lära sig två eller flera språk redan i dagisåldern. Språken berikar varandra, men …
Ledare
Ledare
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkbruk fyller 30 år. Detta kommer vi att jubilera, om inte stort, så i varje …
Personliga registreringsskyltar?
Artiklar
Regina Backman
Redan innan jag såg filmen Napapiirin sankarit, där en av huvudrollsinnehavarna kör omkring med en …
Tala (om) svenska i Finland!
Artiklar
Mona Forsskåhl
Hur sanna är de trivialiserande och negativa kategoriseringarna om svenskan i Finland? Är det faktiskt så illa ställt med svenskan som en del tror? Och vad kan vi göra för att förhindra att diskussionen kör fast? Den här artikeln handlar om hur vi upplever det svenska i Finland i dag, hur det diskuteras och vilka konsekvenserna av diskussionsformerna är. Låt mig inledningsvis göra klart att jag träder in i diskussionen iklädd flera olika hattar samtidigt: språkvetarens, nordistens, finlandssvenskens, finnens, förälderns, medmänniskans men kanske framförallt polemikerns.
Konsekvenser om obligatorisk svenska avskaffas
Artiklar
Frågan om den obligatoriska svenskan i finskspråkiga skolor har debatterats mycket under senare tid. Vissa …
Knepiga konstruktioner i författningstext – översättaren som kodknäckare och detektiv
Artiklar
Eva Orava
Författningstext är en texttyp som har en tydlig tradition: den tar hänsyn till och bygger ut gällande lagstiftning och utformas efter vissa kriterier. Samtidigt ger författningstext i högsta grad uttryck för det moderna, nya företeelser och samhällsförändringar, och den lever också språkligt med sin tid. På detta fält, som hela tiden förändras, rör sig också författningsöversättaren i sitt arbete.