Gå till innehållet

1/2020

En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.

Sociala stilar i Helsingfors

Artiklar

Sarah Wikner

Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.

Populärvetenskapligt om dialekter

Litteratur

Urban Östberg

Fredrik Lindström: 100 svenska dialekter. Bonnier Fakta 2019.

Grammatiska metaforer

Artiklar

Monica Äikäs

Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.

Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter

Artiklar

Martin Persson

Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.

Det gör så ont när du ljuger

Krönikan

Janne Strang

Två av de tonårsböcker som lämnat störst intryck på mig är George Orwells dystopi 1984 …

Retorik och känslornas makt

Artiklar

Åsa Mickwitz

I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.

Satsadverbialet heller och språkkänslan

Artiklar

Monica Äikäs

För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.

En nordisk kärlekshistoria

Intervjuer & reportage

Bianca Holmberg

Egentligen skulle hon bli astrofysiker, men kärleken till Norden tog överhanden, och i dag har serbiska Ana Stanićević bott på Island i sju år och undervisar i isländska på universitetsnivå.

Artificiell intelligens behövs också på finlandssvenska

Artiklar

Linda Mannila

Hittills har språkaspekten inte beaktats särskilt mycket inom artificiell intelligens, men om vi vill få fungerande service på svenska i Finland också i framtiden är det viktigt att börja planera för flerspråkiga lösningar när ny AI-teknologi utvecklas.