Artiklar
Finlandssvenskan i tusen år – del två: Medborgare i republiken Finland
Artiklar
Marika Tandefelt
Finlandssvenskans kontakter med sverigesvenskan och finskan är av stor betydelse för hur vårt språk har utvecklats hittills och framför allt med tanke på vart utvecklingen är på väg. I del två av artikeln om finlandssvenskans historia, blickar professor Marika Tandefelt också framåt och diskuterar finlandssvenskan i förhållande till tvåspråkighet, finskt och engelskt inflytande och språkutvecklingen i Sverige. Den inledande delen av artikeln publicerades i Språkbruk 3/1999.
Som på beställning
Artiklar
Marika Tandefelt
Ser man tillbaka på den kunskap om finsksvensk tvåspråkighet som sammantaget har producerats i Finland …
Gatunamnen i Helsingfors
Artiklar
Gunilla Harling-Kranck
Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot i gatunamnskommittén i Helsingfors sedan 1983.
Tillfälliga jobb
Artiklar
Fråga: Hur skall jag översätta pätkätyö? Svar: Det finns flera alternativ: korttidsjobb, kortjobb, korttidsanställning, korta …
Till de som
Artiklar
Fråga: Anses det numera korrekt att skriva t.ex. ”till de som” och ”bland de som” …
Lokalnätsavgift
Artiklar
Fråga: Det som tidigare kallades paikallispuhelumaksu kallas numera paikallisverkkomaksu (pvm). Vad blir det på svenska? …
Tvåspråkigheten i Helsingfors svenska skolor
Artiklar
Ellinor Hellman
Hösten 1997 pågick en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet om den språkliga situationen i Helsingfors svenska skolor, där många elever kommer från tvåspråkiga hem. Ellinor Hellman, lektor i modersmål och litteratur i Åshöjdens grundskola, skrev sin avhandling pro gradu om ämnet och redogör här för huvudlinjerna i debatten.
Tidningen som språkspegel
Artiklar
Birger Liljestrand
Bitr. prof. Birger Liljestrand, uppvuxen i Helsingfors men sedan länge verksam i Umeå, skrev 1983 artikeln ”Keikka och pilkhalare. Något om finlandssvenskt tidningsspråk” som publicerades i Språkbruk 2/1983. Nu, femton år senare, återkommer han till ämnet utifrån ett material från 1995. De undersökta tidningarna är liksom förra gången Hufvudstadsbladet, Jakobstads tidning och Vasabladet. Liljestrand konstaterar att vissa förändringar har skett, men att mycket är sig likt och många finlandssvenska språkdrag verkar stabila.