Gå till innehållet

från Skribent

Martin Persson

Doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Foto: Mia Myrkheimr

Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer

Artiklar

Martin Persson

För det mesta skapar olika uttal av sj- och tj-ljud i svenskan inga problem för förståelsen, men det kan hända att stjälkselleri blir kälkselleri för en svensk som lyssnar på sin nyländska svärmor.

Grammatiskt genus – slumpmässigt, undanglidande men ofrånkomligt självklart

Artiklar

Martin Persson

Vad är det som styr vilket genus ett ord tillhör? Tja, det lär vi aldrig riktigt få grepp om, konstaterar Martin Persson i sin artikel om grammatiskt genus.

Dags att vända på steken: Dagens ungdom talar för bra!

Artiklar

Martin Persson

Språkpoliser och allehanda förståsigpåare går gärna åt ”nutidens ungdom” för slarvigt språkbruk. I dag har det blivit allt vanligare att tala som vi skriver, och det blir i stället alldeles för korrekt bokstavstroget, tycker Martin Persson.

fiskig-currysoppa

Rökstenen − en sällsam gåta för nutida tolkare

Aktuell litteratur

Martin Persson

Henrik Williams bok Rökstenen och världens undergång ger sig i kast med Nordens längsta runtext. Den är en djup, populärvetenskaplig lärdomsvandring genomsyrad av berättarglädje, bedömer Martin Persson i sin recension för Språkbruk.

Runstensgrammatik

Artiklar

Martin Persson

Inskriptionerna på runstenarna är en källa till kunskap om runsvenskans grammatik.

Historien bakom tonaccenterna börjar under vikingatiden

Artiklar

Martin Persson

Nästan alla som pratar sverigesvenska gör skillnad mellan tanken (för bensin) och tanken (i huvudet). I Finland gör nästan ingen det. Hur har det blivit så, och hur ska man kunna veta vilken tonaccent ett ord ska ha?

Spökljud – uttal och stavning i den språkhistoriska snårskogen

Artiklar

Martin Persson

Många språk innehåller bokstäver som inte uttalas, bokstäver som uttalas fastän de inte finns och bokstäver som uttalas bara ibland. Förklaringen till det här kan man hitta i språkhistorien.

Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter

Artiklar

Martin Persson

Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.

Spår av svenska i finskan

Artiklar

Martin Persson

Martin Persson fortsätter sin resa genom århundradena för att se hur svenskan har påverkat finskan, och skriver bland annat om ursprunget till urgamla lån som rengas, viisas och lammas. Också ett ord som keihäs härstammar från det urnordiska gaizaz.

Spår av svenska i finskan

Artiklar

Martin Persson

Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Det här är den första artikeln av två som handlar om svenska lånord i finskan. Den andra delen ingår i Språkbruk 3/2019.