från Skribent
Charlotta af Hällström-Reijonen
Avdelningsföreståndare för Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken
Avec – prepositionen som blev substantiv
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
I franskan är avec en preposition, och den har lånats in i svenskan, men inte som preposition. Avec har i svenskan blivit ett substantiv med två betydelser. Den ena betydelsen förekommer bara i finlandssvenskan, dvs. är en finlandism.
Tema: lätt språk
Aktuell litteratur
Charlotta af Hällström-Reijonen
Puhe ja kieli 4/2019. Puheen ja kielen tutkimuksen yhdistyksen julkaisuja, 39 årgången. (Tidskriften finns även som onlineversion.)
Bobba: bacill i Finland, finne i Sverige
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Artikelserien Perspektiv på finlandismer handlar denna gång om substantivet bobba som i finlandssvenskan bland annat kan betyda bakterie eller virus.
En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.
Lämna blev kvar i österbottnisk svenska
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
I finlandssvenskan finns en speciell användning av verbet lämna, nämligen ’bli kvar’. Den här användningen av lämna härstammar från fornsvenskan och lever kvar i en del finlandssvenska dialekter.
Finländskt hämta rör sig bara i en riktning
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Att hämta något är att gå efter det för att ta det med sig tillbaka, men i finlandssvenskan kan ordet betyda att ha med sig något.
Jag kommer nog – vad betyder det?
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Det lilla ordet nog används inte riktigt lika i Finland och Sverige. Vad betyder det …
Att täckas i Finland är något annat än i Sverige
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Verbet täckas är en finlandism, men bara i betydelsen ’våga’, ’ha mage att’. I standardsvenskan används ordet sällan och då i en helt annan betydelse än den finlandssvenska.
På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Rosk hör till våra kändaste finlandismer. Ordet rosk betyder skräp, sopor eller avfall i finlandssvenskan. En roskis kan vara en papperskorg men också en soppåse eller en soptunna.
Kännspak
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandismen kännspak förekom redan i fornsvenskan, men i en annan betydelse än dagens ’lätt igenkännlig’. I dag används kännspak i olika betydelser i Finland och Sverige.