Äta bör man annars dör man. Men mat är inte bara en fråga om kosthållning och hälsa, utan också en rent språklig faktor värd att beakta. För även om svensken och finlandssvensken talar samma språk och likheterna i den finländska och den svenska matkulturen är många, finns det skillnader som man bör uppmärksamma. Historierna är många om missförstånden kring semlan, som naturligtvis måste kallas småfranska, fralla eller kuvertbröd i Sverige om man inte uttryckligen är sugen på fastlagsbulle. Likaså vet de flesta redan att se upp med örfilen och be om en kanelbulle i stället. Det finns emellertid flera andra fall där missförstånd kan uppstå, så det kan vara på sin plats med en liten genomgång.
Historierna är många om missförstånden kring semlan.
Finland har flera traditionella maträtter som saknar motsvarighet i Sverige. Riktigt finländska specialiteter är t.ex. den östfinländska kalakukkon, som kanske närmast kan beskrivas som en rund limpa av surdeg fylld med fisk och fläsk. Andra exempel på exklusivt finländska delikatesser är memma, rieska, jultårta, efterugnsbröd, hålkaka och karelsk pirog. För dessa rätter går det naturligtvis att använda det vedertagna finlandssvenska namnet då man talar med sverigesvenskar, men betydelsen måste eventuellt förklaras.
Rätterna utan någon svensk motsvarighet är inte speciellt många. Maträtter som motsvaras av någon liknande rätt i Sverige finns det däremot gott om. Här kommer vi lättare undan då vi kan säga att leverlåda är detsamma som korvkaka, att de flesta av våra lådor kan förstås som puddingar och att fyllkakan inte är ett småbröd indränkt i sprit utan helt enkelt är en ljuvlig gräddtårta. Bulla är en annan sak. Den lilla runda heter bulle i singularis, är de flera heter det bullar. Den långa som är flätad kallas vetelängd och ett samlingsnamn för alla varianter av bulla är sött vetebröd. Gå på kaffe kan man inte göra i Sverige, där går man i stället och fikar eller går på kafé och tar en kopp kaffe.
Blott Finland finska korvar har
Med en lätt travesti kan vi säga att blott Finland finska korvar har, även om de svenska liknar våra ganska mycket. Blå länk eller bastulänk kan ”översättas” med falukorv eller korvring och lördagskorv kan liknas vid medisterkorv. Andra korvnamn som inte är kända i Sverige är knackkorv (som mest liknar svensk wienerkorv eller helt enkelt varmkorv) och siskonkorv.
I Sverige betyder snål endast sniken och girig.
Den finlandssvenske matvännen blir upprörd då han inser att så få svenskar vet vad snålsoppa eller salmiak är. Snålsoppan påminner i stort sett om svensk ängamat, men kan också förklaras som en redd grönsakssoppa. På tal om snålhet är det bara i Svenskfinland som man kan vara snål på någonting gott, dvs. sugen på någonting. I Sverige betyder snål endast sniken och girig. Däremot kan snålvattnet mycket väl rinna också i Sverige. Salmiak heter salt lakrits i Sverige, där salmiak snarare avser ammoniumkloriden som ger salt lakrits dess typiska smak.
Får man fil i Sverige?
Vår härliga fil motsvaras i Sverige av filbunke som filvännerna får laga hemma eftersom den inte saluförs av de svenska mejerierna. Surmjölk kan svensken missförstå som mjölk som förfarits eller förskämts (inte farit illa), så säg hellre filmjölk i Sverige även om det inte är riktigt samma sak. Blå-, röd- och svartstämplad ost (emmentaler) förstås inte utan vidare i Sverige men kan lätt förklaras. Stämpelns färg anger hur länge osten lagrats; blåstämplad ost är lagrad minst tre månader innan den får säljas medan rödstämpladoch svartstämpladost lagrats sex respektive nio månader innan den når konsumenten. Auraost kallas blåmögelost i Finland, medan man oftast talar om grönmögelost i Sverige. Den välkända rödvaxade osten från orten Edam i Holland heter edamerost, inte edamost. Brödosten som ofta äts med sylt som efterrätt i Finland, kallas kaffeost i Sverige. Keso och kesella i recept från Sverige brukar vålla finlandssvenskarna huvudbry. Keso är cottage cheese, som saluförs under beteckningen grynost i Finland. Keson är lite finkornigare och krämigare i konsistensen än den traditionella finska grynosten och påminner mest om Ingmans grynost. Kesella är kvarg.
Pommes frites och läsk
Dagarna runt första maj vill finlandssvenskarna gärna äta struvor och dricka mjöd till, men om de råkar befinna sig i Sverige kan det uppstå en viss förvirring. Det finns två varianter av struvor, dels struvan av flottyrkokta degtrådar med pudersocker på, dels den som görs med struvjärn, och det är den senare som är känd i Sverige. Sverigesvenskarna känner närmast mjöd som vikingarnas historiska dryck och inte som vår jästa valborgsmässodryck med russin i. En finlandssvensk på hamburgerrestaurang i broderlandet kan känna sig ställd då det blir dags att beställa – vad heter egentligen fransk potatis och limsa eller lemonad? Det blir förstås pommes frites och läsk, men om man hellre vill ha en hot dog heter den varm korv med bröd i Sverige. När vi finlandssvenskar blandar till en drink tar vi ofta till blandvatten för att späda ut spriten. Här har vi stöd av norskans blandevatn eller blandevann, men i Sverige kallas det groggvirke eller bara läsk. Avec betyder konjak eller dylikt till kaffet, även om det ofta används i betydelsen dam, kavaljer, medföljande i finlandssvenska sammanhang.
I Finland är det inte ovanligt att man blir serverad broilerben eller broilerbullar och affärerna säljer ofta broilerbitar till extrapris. I Sverige talar man i stället om kyckling då man avser mat (kycklingben, kycklingklubbor, kycklingbröst osv.) medan broiler används om själva fågeln. Broiler kan också användas nedsättande om människor, framför allt i politiken
Malet kött förstås i Sverige men man talar vanligen om köttfärs. Det som ofta kallas köttfärs i Finland heter däremot köttfärslimpa i Sverige. När recept på kötträtter korsar viken påminns vi ofta om att Finland och Sverige är rätt lika men ändå olika. Köttet styckas annorlunda i Sverige och styckdelarna har inte samma namn. Till exempel kallas inre filé helt enkelt filé, oxfilé eller fläskfilé, medan yttre filé benämns utskuren biff och yttre hörnstekelegant kallas fransyska. Svensken talar också oftast om fläskkotlett i stället för griskotlett som används i Finland.
Bärgröt eller vispgröt kallas klappgröt i Sverige. Då man tillreder gröt i Finland kan det hända att man vill låta gröten badda långsamt för att den skall bli riktigt god. Tyvärr kan vi i alla fall inte räkna med att någon i Sverige skall förstå vad gröten gör då den baddar, eftersom badda i allmänsvenskt språkbruk betyder att fukta, t.ex. då man baddar ett sår med desinfektionslösning. Badda i finlandssvensk betydelse kan ersättas med småputtra, sjuda eller ligga och dra (i vätska). När vi bakar kakor och tårtor är det bra att hålla i minnet att matsoda eller baksoda kallas bikarbonat. Sammansättningar med graham-, som grahamsmjöl och grahamsskorpa skall ha foge-s.
Kan du duka av?
En kategori ord som ger upphov till frågor är naturligtvis ord som är mer eller mindre direkt översatta från finskan. Sådana är t.ex. bitstek för kalops, fint socker för strösocker och gräddskum för vispgrädde (observera att snömos är ett vardagligt uttryck för något innehållslöst). Hönsägg är en onödig precisering som uppkommit under finsk påverkan, på svenska utgår man från att ägg avser hönsägg om inte annat anges. Lökbiff och Lindströms biff är finskinfluerade former, de riktiga namnen är biff med lök och biff à la Lindström. Maletköttbiff kallas pannbiff eller köttfärsbiff. Slutligen är mousserande vin att föredra framför skumvin, men skumpa används också i Sverige.
När vi så ätit oss mätta och belåtna är det dags att duka av, inte duka undan eller duka ut och hoppas att vi inte dukar under av all disk.