Gå till innehållet

Arkiv

Språklig polarisering kännetecknade det språkpolitiska året 2018

Antalet svenskspråkiga växte på språköarna, det rådde brist på tvåspråkig personal på nödcentralerna och diskussionen om hur svenskan skulle tryggas i och med vårdreformen gick het. Bland annat det här innebar det språkpolitiska året 2018 för svenskan i Finland.

Inget varmprat utan kallprat

Skrämmande och obehagligt eller dumt och banalt? Vi kan ha olika attityder till kallprat, men faktum är att kallpratet är både nödvändigt och belönande i många situationer.

Päivää, goddag!

Jag måste erkänna att jag hör till de finlandssvenskar som oftast inleder på finska när …

Botanisk tragedi

  En ärtig och liljevit böna i Lund är fräsch som en nyponros. En soffpotatis …

Barnprogram ska ge barnen ord för det de vill säga

– Min princip är att aldrig tala ett förenklat barnspråk med barn, utan att i stället förklara svåra ord. Barns språk utvecklas för att de får höra ett gott språk, säger Ann-Catrin Rosenberg, Yles språkpristagare 2019.

Hotat urfolksspråk följer med sin tid

Giitu, takkâ, spä´sseb. Ordet tack på de tre samiska språken som talas i Finland – nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska – är ett bra exempel på hur olika de tre språken är. Utflyttningen från Sápmi och trycket från majoritetsspråken påverkar samiskan, men ännu talas de samiska språken av minst 20 000 personer.

Samiskan i dag

Samiska är ett finskt-ugriskt språk, besläktat med finska och estniska. Samiska talas i Sverige, Norge, …