Arkiv
Fjäderfolk och fä
De flyger runt i sinnet, i verklighet och dikt, de flaxar i min tanke, …
En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige
Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.
Sociala stilar i Helsingfors
Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.
Populärvetenskapligt om dialekter
Fredrik Lindström: 100 svenska dialekter. Bonnier Fakta 2019.
Grammatiska metaforer
Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter
Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.
Det gör så ont när du ljuger
Två av de tonårsböcker som lämnat störst intryck på mig är George Orwells dystopi 1984 …
Retorik och känslornas makt
I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.
Satsadverbialet heller och språkkänslan
För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.