grammatik
Språkrelaterat nyckelord
Finskläraren Pia Koskinen: ”Tvåspråkighet är inte detsamma som dubbelt enspråkig”
Intervjuer & reportage
Sandra Broborn
Pia Koskinen arbetar som modersmålslärare i finska i Västerås i Sverige. Genom sina elever har hon fått en ny förståelse för vad det innebär att vara tvåspråkig.
Både … och – regler och fallgropar
Artiklar
Monica Äikäs
Både … och är ett av svenskans mest självklara uttryck. I Språkbruks miniserie reder Monica Äikäs ut hur det används – och varför det finns konstruktioner som liknar det, men inte fungerar på samma sätt.
Antingen – en klar signal om två likvärdiga alternativ
Artiklar
Monica Äikäs
Ordet antingen korresponderar med eller och binder samman två led som är alternativ till varandra. Antingen betonar att de två alternativen är likvärdiga.
Språkbruks miniserie: Samordning och negation
Artiklar
Monica Äikäs
Språklig samordning innebär att två eller flera led av samma slag binds samman. Häng med på Monica Äikäs grammatiska utfärder, i en miniserie med samordning som gemensam nämnare. Vi börjar med att undersöka samordning i negerad sats.
Är flera katter fler än några?
Artiklar
Monica Äikäs
Hur många är flera och hur många är några? Monica Äikäs skriver om kvantitetbetydelser och räckviddsrelationer.
Prepositioner kan ha en lång och en kort form
Artiklar
Monica Äikäs
Mellan varven finns det förhoppningsvis också tid för en stund oss vänner emellan. Monica Äikäs reder vanliga prepositionsfrasers korta och långa former.
Tjugotjugo- är här för att stanna
Artiklar
Bianca Ortiz Holmberg, Lisa Södergård
Vår lilla studie visar att det är en växande trend att utelämna hundra i årtal och att finlandssvenskar gör detta oftare än sverigesvenskar.
Språket ställer Stubb före Haavisto i rubrikerna
Artiklar
Monica Äikäs
Var det favorisering att Stubb ofta nämndes före Haavisto i medierubriker under presidentvalskampanjen? Inte nödvändigtvis – fenomenet kan ha en språklig förklaring.
Inte fel på världen när våra grammatiska mönster verkar otillräckliga
Krönikan
Janina Andersson
Det fanns en tid när Janina Andersson skulle bli fysiker. I stället blev hon språkvetare och redaktör på Ordbok över Finlands svenska folkmål – ett jobb där hon utmanas av samma spänning som i naturvetenskapen mellan verkligheten och de mönster vi försöker hitta i den.
Fritt fram för förmogligen?
Artiklar
Martin Persson
Språkvetenskaplig spekulation blandat med googlande kan ge upphov till tänkbara förklaringar på fenomen som bortfall av r och dubbelböjning som i glidflyga – gledflög. Vi serveras också en profetia om ett möjligt nytt uttal av ordet tydligen.
