grammatik
Språket ställer Stubb före Haavisto i rubrikerna
Artiklar
Monica Äikäs
Var det favorisering att Stubb ofta nämndes före Haavisto i medierubriker under presidentvalskampanjen? Inte nödvändigtvis – fenomenet kan ha en språklig förklaring.
Inte fel på världen när våra grammatiska mönster verkar otillräckliga
Krönikan
Janina Andersson
Det fanns en tid när Janina Andersson skulle bli fysiker. I stället blev hon språkvetare och redaktör på Ordbok över Finlands svenska folkmål – ett jobb där hon utmanas av samma spänning som i naturvetenskapen mellan verkligheten och de mönster vi försöker hitta i den.
Fritt fram för förmogligen?
Artiklar
Martin Persson
Språkvetenskaplig spekulation blandat med googlande kan ge upphov till tänkbara förklaringar på fenomen som bortfall av r och dubbelböjning som i glidflyga – gledflög. Vi serveras också en profetia om ett möjligt nytt uttal av ordet tydligen.
Vad är bra svenska? En inblick i språkvårdens historia
Artiklar
Maria Bylin
Innan språkvården ger en rekommendation görs noggranna avvägningar. Maria Bylin presenterar åtta perspektiv som språkvården tar hänsyn till i sina rekommendationer.
Konsten att hantera det sammansatta
Artiklar
Lisa Loenheim
Särskrivning hör till de språkriktighetsfrågor som väcker mest känslor hos språkbrukarna, men hur stor är risken för missförstånd egentligen? Och hur avgör vi ett sammansatt ords betydelse?
Glidande betydelser – om de relativa adverben när, då och där
Artiklar
Monica Äikäs
När, då och där kan ha olika betydelser beroende på sammanhang. Monica Äikäs presenterar både nutida och historiska exempel på hur dessa relativa adverb kan användas.
Språket – ett magiskt paket i ständig förändring
Aktuell litteratur
Mia Falk
Språkhandboken Viktig svenska ger dubbel behållning genom att både ge svar på språkfrågor och fungera som förebild för hur man kan förhålla sig till variation och förändring i språket.
Komplexa konstruktioner men välvilliga instruktioner?
Artiklar
Jan Lindström
Ett forskningsprojekt visar att en komplicerad meningsbyggnad i talspråk kan signalera artighet och deltagarroller.
Om en svunnen tid när måndagen kunde vara fri och blå
Artiklar
Erkki Lyytikäinen
Erkki Lyytikäinen skriver om ett försvunnet idiom och försvunna pluralformer.
Grammatisk exkursion: två exempel på avvikande ordföljd i svenskan
Artiklar
Monica Äikäs
Ordföljden i svenskan överensstämmer inte alltid med den ”normala” ordföljd som anges i satsscheman. Jag ska ta upp två fall där objektet i en huvudsats står på en annan plats än i satsschemat. I bägge fallen utgörs det avvikande objektet av ett pronomen.