Gå till innehållet

finlandism

Tjugotjugo- är här för att stanna

Artiklar

Bianca Ortiz Holmberg, Lisa Södergård

Vår lilla studie visar att det är en växande trend att utelämna hundra i årtal och att finlandssvenskar gör detta oftare än sverigesvenskar.

Sverige och Finland har olika idealbullar

Artiklar

Linn Meander

Sverige och Finland verkar ha rätt olika åsikter om vad en bulle är. Den finländska idealbullen är rund och slät, medan den ultimata bullen i Sverige innehåller kanel. Och kan ett salt bakverk verkligen kallas för bulle?

Jag är inte så rolig om jag inte får prata dialekt

Krönikan

Ellen Strömberg

Det handlar inte bara om ordförråd eller hur man böjer ord, utan också om en rytm och en melodi som är svår att sätta fingret på men som är nödvändig för att spela instrumentet humor fulländat, skriver författaren Ellen Strömberg, på tal om dialekt och humor.

Språkbruks klädenkät: Södra Finland håller ihop, Österbotten följer egna trender

Artiklar

Bianca Ortiz Holmberg

Nästan alla i Nyland säger huppare om munkjacka, medan den som säger simkostym om baddräkt i regel är pensionerad. Här är resultaten av Språkbruks klädenkät!

klader-pa-kladstreck-pixabay

Mockarutor, kärleksmums eller kanske Irmas kakor?

Artiklar

Janina Andersson

Översättningen av det finska ordet mokkapala visade sig bli något att bita i, bokstavligt och bildligt talat. När vi frågade allmänheten stod tre svenska benämningar till slut ut som de vanligaste.

mockarutor-for-sprakbruk-foto-bianca-ortiz-holmberg

Ämbar eller hink – sverigesvensk okunskap och finlandismernas existensberättigande som litterärt tema

Artiklar

Tomi Riitamaa

Länge låg den bergrothska anden som ett ok över många finlandssvenska författare, även om flera också genom tiderna vågat trotsa konventionen om ett skriftspråk fritt från finlandismer. Tomi Riitamaa visar bland annat hur finlandssvenska författare i dag inte bara bryter med den idén, utan också tematiserar både finlandismernas existensberättigande och en upplevd sverigesvensk okunskap om det finlandssvenska.  ​​​

Från overalls till halare

Artiklar

Ralf Svenblad

Det amerikanska arbetsplagget kom in i vårt vardagsspråk via finländska emigranter.

Finlandssvenska fester del 2: skrälldus, gulej, karonka och gem

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.

Voj söta öde! Sweet destiny! Süßes Schicksal!

Krönikan

Eva Frantz

Telefonen plingar till en kväll. ”Är ’tok heller’ ett uttryck? Bor Stina i ett höghus …

Finlandssvenska fester del 1: blusning, bataklang, blaj, bahia och bailu

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Topelius var på blusning medan Henry Parland roade sig på bataklang. Finlandssvenska fester och firanden har genom alla tider haft också egna finlandssvenska benämningar.