Gå till innehållet

3/2016

Det färöiska språket är en överlevare

Artiklar

Leila Malmefjäll

På Färöarna är språksamhället både komplext och nytt. Språkbruk talade med tre färingar om grannspråksförståelse, om att skriva låtar på sitt modersmål och om hemligheten bakom detta lilla språks överlevnad.

Får man tala dialekt i radio?

Artiklar

Jenny Stenberg-Sirén

Inställningen till regionala drag i radiospråket har blivit liberalare de senaste decennierna, men det finns fortfarande åsikter om hur mycket redaktörernas språkliga bakgrund får höras i etern.

Framställa en begäran – ställa fram en stol

Artiklar

Monica Äikäs

I svenskan finns det många sammansatta verb som har en partikel som förled, till exempel framställa, tillfoga. Partikeln är oftast ett adverb eller en preposition. Många av dessa verb har en icke-sammansatt motsvarighet där partikeln står efter verbet: ställa fram, foga till.

Vad har hänt med svenskan?

Artiklar

Bianca Holmberg

Språkförändringar verkar ha engagerat språkbrukare sedan urminnes tider och de är ständigt aktuella. Vad har hänt med svenskan sedan Carl-Eric Thors skrev sina språkspalter på 1960-, 1970- och 1980-talen?

Maresi återberättad i lättläst form

Artiklar

I augusti utkom Maria Turtschaninoffs fantasyroman Maresi i lättläst bearbetning på Lärum-förlaget. Maresi är den …

Karlstadmodellen hjälper både barn och vuxna

Artiklar

Åsa Broo

Iréne Johansson, professor och forskare, brinner för att hjälpa personer med särskilda behov och har utvecklat Karlstadmodellen för att hjälpa människor i alla åldrar att kommunicera.

Sätt punkt

Ledare

Pia Westerberg

Häromdagen satt kollegorna och jag på kaffepausen och filade på texten på en rollup som skulle tas fram inför en konferens. Det var väldigt givande och roligt, och alla hade fina synpunkter och kommentarer.

Vi. Och de andra.

Krönikan

Jeanette Björkqvist

Det är bedrägligt hur ordval sakta kan komma att påverka hur vi förhåller oss till andra människor.

Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn

Artiklar

Maria Vidberg

Svenskspråkiga namnbrukare i Helsingfors använder ibland medvetet finska gatunamn för att säkert göra sig förstådda. Däremot är de ofta omedvetna om de hybridnamn de använder.

Handel och krig gynnar pidginisering

Artiklar

Mikael Parkvall

Det normala när två folkslag möts är att åtminstone vissa medlemmar av den ena gruppen kan den andras språk, eller att båda kan något tredje språk. Men ibland kan ett pidginspråk uppstå.