Gå till innehållet

3/2016

Karlstadmodellen hjälper både barn och vuxna

Artiklar

Åsa Broo

Iréne Johansson, professor och forskare, brinner för att hjälpa personer med särskilda behov och har utvecklat Karlstadmodellen för att hjälpa människor i alla åldrar att kommunicera.

Sätt punkt

Ledare

Pia Westerberg

Häromdagen satt kollegorna och jag på kaffepausen och filade på texten på en rollup som skulle tas fram inför en konferens. Det var väldigt givande och roligt, och alla hade fina synpunkter och kommentarer.

Vi. Och de andra.

Krönikan

Jeanette Björkqvist

Det är bedrägligt hur ordval sakta kan komma att påverka hur vi förhåller oss till andra människor.

Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn

Artiklar

Maria Vidberg

Svenskspråkiga namnbrukare i Helsingfors använder ibland medvetet finska gatunamn för att säkert göra sig förstådda. Däremot är de ofta omedvetna om de hybridnamn de använder.

Handel och krig gynnar pidginisering

Artiklar

Mikael Parkvall

Det normala när två folkslag möts är att åtminstone vissa medlemmar av den ena gruppen kan den andras språk, eller att båda kan något tredje språk. Men ibland kan ett pidginspråk uppstå.

Slangord med ryskt ursprung

Aktuell litteratur

Pia Westerberg

Heikki Paunonen: Sloboa Stadissa – stadin slangin etymologiaa. Docendo 2016. 605 sidor.

Läsning, lek och spel lär barnen kommunicera

Artiklar

Bianca Holmberg

Talterapi handlar om mycket mer än uttalet av r och s. Catarina Ekström säger att det viktigaste hon gör i sitt jobb är att lära barnen att lyssna.

Årets klargörare utses i oktober

Artiklar

Priset Årets klargörare (på finska Vuoden selväsanainen) kommer i år att ges till en myndighet …

Storverk om Estlands bebyggelsenamn

Aktuell litteratur

Marianne Blomqvist

Peeter Päll och Marja Kallasmaa (red.): Eesti kohaniemraamat. Eesti Keele Instituut, Võru Instituut och Eesti Kirjandusmuuseum. Eest Keele Sihtasutus: Tallinn 2016. 1 055 sidor + kartor.

Du med tittaren före du-reformen

Artiklar

Maria Fremer

Du-reformen skedde i Sverige i slutet av 1960-talet, men i svenska reklamfilmer kunde tittaren duas redan tidigare – åtminstone i skämtsamma sammanhang.