3/2012
Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth – Svensk språkvård i Finland från 1900-talet till i dag (del 1)
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Under konsolideringsfasen har egentligen inga stora förändringar ägt rum i synen på språkvård, men språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har ändå modifierat språkvårdssynen fram till i dag.
”Onko teillä irtomunia?”
Krönikan
Thomas Lundin
Sommaren är den bästa radiotiden. Många är de timmar då radion har stått på medan …
Minoritetens många identiteter
Artiklar
Pol. mag. Anna Henning-Lindblom disputerade den 25 augusti vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Hennes …
Ledare
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Vi är mitt inne i en ovanlig språkhistorisk process. Det är första gången sedan väldigt …
Bo billigt
Artiklar
Fråga: Heter det prisvärd logi eller prisvärt logi? Det kan heta både prisvärd logi och …
Text för textens skull – Rapport från Festival for ny europaeisk dramatik
Artiklar
Sara Rönnqvist
Det är onsdag den 13 juni och en efter en droppar vi in i ett litet sammetsrött rum med små runda bord och stolar utplacerade runt rummets mittpunkt, scenen. I det motsatta hörnet bjuds det på mat och vin. Festival for ny europæisk dramatik ska just dra i gång och upp på scenen stiger Simon Boberg, teaterchef för Husets teater på Halmtorvet i Köpenhamn. Tillsammans med skådespelaren Mads Wille har han drivit teatern sedan år 2008.
Vila i engelska?
Artiklar
Leif Höckerstedt
I länder med flera språk blir ofta diskussionen isolerad och bestämd av nedärvda attityder. På finlandssvenskt håll blir det då ett evigt tjatande om nyttan av två språk, risken för isolering i det svenska Finland och vikten av att öppna sig mot finskan. Allt detta är gott men ack så inkrökt! Debatten rör sig om samma sak: svenska eller finska? Det man sällan diskuterar är möjligheten att tala ett tredje språk – ett ickenationellt lingua franca. En internationell öppning kan stödja svenskan.
Möten
Artiklar
Fråga: Heter det på ett möte eller i ett möte? Bägge tycks användas. Både prepositionen …
Tre korvar
Artiklar
Fråga: Är pluralformen korvar en helt gångbar form, eller borde det alltid heta korv? Ja, …
Deras eller sina?
Artiklar
Fråga: Användningen av reflexivt pronomen i svenska är en ”huvudvärk” fastän man har svenska som …