2001
Kognitiv karta
Artiklar
Fråga: Vad heter mielikuvakartta på svenska? På engelska heter det cognitive map eller mental map. …
Adventstid
Artiklar
Fråga: Vad kunde man kalla joulun alusaika på svenska? Svar: Förslagsvis adventstid. Också till exempel …
Påsktraditioner
Artiklar
Fråga: Vad säger små svenskspråkiga påskhäxor när finskspråkiga säger ”Virvon varvon …” när de går …
En grömt bigåva pristagare
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Årets språkpristagare har en mångsidig verksamet bakom sig som regissör, skådespelare och uppläsare i radio …
Bankvärlden och dess texter
Artiklar
Britt-Louise Gunnarsson
De texter som produceras inom en organisation speglar organisationens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och projektledare för projektet Texter i europeiska skrivsamhällen, skriver om de skillnader som finns i texter skrivna på Handelsbanken och Barclays Bank.
Domstolsord på fem språk
Litteratur
Sandra Forsman
Justitieministeriet och stadsrådets kansli påbörjade i början av 2000 arbetet med en domstolsordlista på fem …
Ordbok för Finlands svenska folkmål
Artiklar
En god granne till redaktionen för Språkbruk på svenska avdelningen på Forskningscentralen är den stora …
En lärobok för alla
Artiklar
Monica Reichenberg
Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.
Svensk sakprosa
Litteratur
Lisa Södergård
Projektet Svensk sakprosa 1750–2000 har haft som ett av sina syften att öka kunskapen om …
Hur når vi målet Klara EU-texter?
Artiklar
Barbro Ehrenberg-Sundin
Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert på det svenska Justitiedepartementets granskningsenhet, berättar hur man kunde få hela EU att tända för klarspråk.