1/2014
Norrmän är mindre toleranta än vi tror
Litteratur
Charlotta af Hällström-Reijonen
Øystein A. Vangsnes: Språklek toleranse i Noreg – Norge, för faen! Det Norske Samlaget, 2013. 102 sidor.
Urbana namn
Litteratur
Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011. Red. Leila Mattfolk, Maria Vidberg och Pamela Gustavsson. Institutet för de inhemska språken – Skrifter 7; NORNA-rapporter 90. 2013.
På väg mot ett nytt modersmålsprov
Artiklar
Anna Maria Gustafsson
Modersmålsprovet i studentexamen står åter inför en stor reform. Det finns ännu ingen fastställd och slutgiltig vision av hur det nya modersmålsprovet kommer att se ut, men arbetet på provet har redan pågått länge i Studentexamensnämndens utvecklingsgrupp för ämnet. Utvecklingsarbetet sker parallellt på finska och svenska.
Sydsamiskans väg tillbaka
Artiklar
Forskningsprojektet om sydsamiskan i Sverige, förlagt till Hugo Valentin-centrum och nyligen slutrapporterat till forskningsfinansiären Riksbankens …
Språkfrågor
Artiklar
Monica Äikäs
Ministerier Fråga: Ska namn på ministerier skrivas med stor eller liten bokstav? Namn på centrala …
Möt oss i Ordagrant och Experttimmen
Artiklar
Språkinstitutets svenska avdelning bidrar från och med december 2013 med språkspalten Ordagrant i Hufvudstadsbladet. Språkspalten …
Kulturpris till Marianne Nordman och Erik Rune Hermans
Artiklar
Marianne Nordman och Erik Rune Hermans tilldelades Svensk-Österbottniska Samfundets kulturpris på Runebergsfesten i Vasa. Professor …
Alkaa tekemään lika rätt som alkaa tehdä
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Att språket engagerar blev i början av februari än en gång uppenbart. Då kom nämligen …
Borgmästaren äter pizza med bestick: Hur man lär datorn satsanalys
Artiklar
Joakim Nivre
Hur lär man en dator att ta ut satsdelar med en hastighet av 10 000 meningar i sekunden? Detta är en utmaning för världens språkteknologer när företag som Google, Microsoft och Yahoo! vill analysera all text som finns på Internet. Lösningen består än så länge av snabba algoritmer, statistiska modeller och en god portion traditionell grammatik.
Tvåspråkig familjevardag i finska bygder
Artiklar
Anni Mäenpää, Åsa Palviainen
I samband med ett magisteravhandlingsprojekt kom vi under hösten 2012 i kontakt med 15 tvåspråkiga barn i åldrarna 7–12 år och deras 9 familjer. Barnen gick alla i en svenskspråkig skola på en finsk ort. Vi kom att bli intresserade av den språkliga vardag dessa barn lever i.