Artiklar
Vem talar esperanto?
Artiklar
Jouko Lindstedt, Melina Bister
Antagligen har du någon gång hört om esperanto: ett konstgjort språk som inte kan användas som ett ”riktigt” språk? Ett språk med den ursprungliga intentionen att ersätta alla andra språk i världen? Det finns en hel del osanna myter om esperanto, anser Melina Bister och Jouko Lindstedt. De skriver om ett språk som är både levande och uttrycksfullt, med en aktiv talgemenskap.
Från nåd till service – 300 år av samhällsinformation
Artiklar
Andreas Nord
Vare sig man vill eller inte styr pengarna mycket i vår vardag. Att mynt och sedlar byts ut är en väsentlig information som måste nå alla medborgare. Det här var lika viktigt år 1710 som år 2010. Andreas Nord har jämfört myndighetsinformationens tilltal och metoder i två svenska myntreformer med trehundra års mellanrum.
Är ett helvete alltid ett helvete?
Artiklar
Lovisa Jakobsson
För översättare bjuder svordomar på en utmaning i särklass. Ibland kan grovheter mångdubblas i en direktöversättning, ibland resulterar en sådan i ren förvirring − för vad är det för fult med spanjorernas nattvardsbröd egentligen? Översättaren Lovisa Jakobsson beskriver det svåra och roliga uppdraget att överföra våra jävlaranamma till andra språk.
Dags att vända på steken: Dagens ungdom talar för bra!
Artiklar
Martin Persson
Språkpoliser och allehanda förståsigpåare går gärna åt ”nutidens ungdom” för slarvigt språkbruk. I dag har det blivit allt vanligare att tala som vi skriver, och det blir i stället alldeles för korrekt bokstavstroget, tycker Martin Persson.
Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska
Artiklar
Thomas Rosén
Kriget i Ukraina ställer inte bara nationen utan också dess nationalspråk i fokus. Plötsligt är vi nyfikna på hur ukrainska låter jämfört med ryska. Förstår talarna varandra? Thomas Rosén, lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, belyser de två grannspråkens likheter och skillnader. Smärtpunkterna för språkens framtida utveckling i Ukraina har enligt honom accentuerats ytterligare av den ryska invasionen.
Skolslangen är brokig – men favoriter finns
Artiklar
Bianca Ortiz Holmberg
Alla säger hissa och rella om skolämnena historia och religion, medan biologi, geografi och huslig ekonomi har en uppsjö av benämningar i olika delar av Svenskfinland.
Då och när som orsaksmarkörer
Artiklar
Monica Äikäs
Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.
Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi
Artiklar
Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin
För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.
Kortversion av skrivregler under arbete
Artiklar
May Wikström
Målet en lättläst utgåva med det viktigaste alla behöver veta.
Från overalls till halare
Artiklar
Ralf Svenblad
Det amerikanska arbetsplagget kom in i vårt vardagsspråk via finländska emigranter.
