Gå till innehållet

Artiklar

1800-talsprojekt med målet i sikte

Artiklar

Bodil Rosqvist

Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskan under 500 år. I ordboken finns både vanliga ord som skratta och armbåge och okända ord som velnas. När ordboken är komplett, om fem till sex år, börjar revideringsarbetet.

”Hurja kiva” eller ”grymt bra”?

Artiklar

Sara Rönnqvist, Therese Leinonen

Jätteliten, rysligt bra och grymt gott är fraser som man med stor sannolikhet kan få höra på olika håll i Svenskfinland. Gradadverbial och förstärkande prefix används för att förstärka adjektiv och på så sätt uttrycka förhållanden utöver det vanliga.

Överföring från ett skriftsystem till ett annat

Artiklar

Stefan Nordblom

Ельцин, Yeltsin, Eltsine, Jelzin och Jeltsin kan alla syfta på samma person i texter skrivna på olika språk. Att på det här sättet överföra från ett skriftsystem till ett annat kallas transkribering eller translitterering.

Tempusfrågor i svenskan

Artiklar

Monica Äikäs

Svenskan har flera olika tempus, tidsformer av verb. När det gäller tempusbruket i svenskan är det ofta viktigt att hålla sig till samma tidsplan i en text eller åtminstone i en mening.

De sista mohikanerna i Aiboland – estlandssvenskan i dag

Artiklar

Marcus Carlsten, Sofia Strömgård

För inte alltför länge sedan bodde tusentals estlandssvenskar längs med den estniska västkusten, Aiboland. I dag finns bara några hundra kvar.

svenskbygden-i-estland-2

Språket hjälper oss att minnas

Artiklar

Bianca Holmberg

Språket och det språkliga berättandet spelar stor roll för hur mycket vi minns, men de allra viktigaste minnena är ofta nonverbala och omöjliga att beskriva i ord.

In memoriam – Erik Andersson 1948–2018

Artiklar

Sonja Vidjeskog

Plötsligt tog sonetterna slut. Och snart besannades de värsta farhågorna – Erik Andersson, professor emeritus i svenska vid Åbo Akademi, Evander eller E.V.A. för allmänheten, hade skrivit sin sista sonett. Han dog den 21 april efter en längre tids sjukdom.

Helsingforsknarret är ingen myt

Artiklar

Att använda röstkvaliteten knarr, det vill säga att gå ner i tonläge tills talet låter knarrigt, är en egenskap som typiskt tillskrivs personer i huvudstadsregionen i Finland. Nu finns det statistik som visar att det ligger något i ”fördomarna”.

Premiär för nytt modersmålsprov i september

Artiklar

Jan Hellgren

Från och med i höst skrivs studentprovet i modersmål på dator. Den traditionella texten försvinner inte, även om audiovisuellt material kan förekomma i det nya provet.

Jamima Löfström är ny planerare

Artiklar

Bianca Holmberg

Språkinstitutet har anställt filosofie magister Jamima Löfström som planerare. Hon kommer främst att jobba med intern kommunikation, publikationer och rapportering.