Artiklar
Två normer ger en tredje
Artiklar
Lars Melin
Språkvård handlar traditionellt om stavning, ordval och meningsbyggnad. Nu är det dags för en ny domän, de grafiska uttrycksmedlen, menar docent Lars Melin vid Stockholms universitet som studerat hur amatörskribenter hanterar desktoppningsteknik. Tidigare sköttes skriftspråkets rent visuella sida av sekreterare och formgivare, men nu behövs klarare riktlinjer för de allt fler ensamskribenter som har datorstöd men saknar grafisk utbildning.
Mångkulturalism
Artiklar
Fråga: Hur ska jag översätta finskans monikulttuurisuus? Svar: På svenska talar man om mångkulturalism. Det …
De nya euromyntslagen
Artiklar
Införandet av euron som gemensam valuta i EU:s medlemsländer kommer att innebära en stor omställning …
Nationalencyklopedins ordbok på cd-rom
Artiklar
Nina Martola
Elektroniska ordböcker blir allt vanligare. Fördelarna med dem är många: de erbjuder bland annat mångsidigare sökmöjligheter än det traditionella bokformatet och kan också låta användaren lyssna på uttalsangivelser. Lexikograf Nina Martola presenterar National-encyklopedins ordbok på cd-rom som utkom för drygt ett år sedan. Denna presentation är en starkt förkortad version av en recension som kommer att ingå i LexicoNordica 5, som utkommer i november 1998.
Fästingar
Artiklar
Fråga: Heter det skogsbässe eller fästing? Svar: Till försommarens allra första upplevelser brukar höra ett …
Bägge eller båda?
Artiklar
Fråga: Är det någon skillnad i betydelse och stil mellan bäggeoch båda? Svar: Båda och …
”Översättning – en fråga om att gå på lina”
Artiklar
Marit Lindqvist
Kan man översätta en verklighet och är en översatt text en främmande text? Dessa två frågor var utgångspunkten i ett samtal som Marit Lindqvist, radiospråkvårdare på svenska språkbyrån, förde med författaren och översättaren Bo Carpelan i radioprogrammet ”Vad sägs?” i oktober 1997.
Tidningen som språkspegel
Artiklar
Birger Liljestrand
Bitr. prof. Birger Liljestrand, uppvuxen i Helsingfors men sedan länge verksam i Umeå, skrev 1983 artikeln ”Keikka och pilkhalare. Något om finlandssvenskt tidningsspråk” som publicerades i Språkbruk 2/1983. Nu, femton år senare, återkommer han till ämnet utifrån ett material från 1995. De undersökta tidningarna är liksom förra gången Hufvudstadsbladet, Jakobstads tidning och Vasabladet. Liljestrand konstaterar att vissa förändringar har skett, men att mycket är sig likt och många finlandssvenska språkdrag verkar stabila.