Artiklar
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Artiklar
Maria Andersson-Koski
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter
Artiklar
Martin Persson
Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.
Retorik och känslornas makt
Artiklar
Åsa Mickwitz
I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.
Satsadverbialet heller och språkkänslan
Artiklar
Monica Äikäs
För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.
Novell
Artiklar
Henrik Hu
Förnuftig, förståndig, försynt, förvånad, försiktig, förälskad, förundrad, förlägen, förledd. Förtrollad, förtjust, förhastad, förförd, …
Artificiell intelligens behövs också på finlandssvenska
Artiklar
Linda Mannila
Hittills har språkaspekten inte beaktats särskilt mycket inom artificiell intelligens, men om vi vill få fungerande service på svenska i Finland också i framtiden är det viktigt att börja planera för flerspråkiga lösningar när ny AI-teknologi utvecklas.
Liten risk: om betydelsenyanser i språket
Artiklar
Monica Äikäs
Språkets medel för att uttrycka betydelsenyanser är outtömliga. Jag har tidigare skrivit om hur frasen …
Lämna blev kvar i österbottnisk svenska
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
I finlandssvenskan finns en speciell användning av verbet lämna, nämligen ’bli kvar’. Den här användningen av lämna härstammar från fornsvenskan och lever kvar i en del finlandssvenska dialekter.
Kvinnor i Helsingfors gatunamn
Artiklar
Hanna Ikonen
Kvinnonamnen är fortfarande underrepresenterade bland memorialnamnen i Helsingfors, och också namnbildningen har traditionellt sett annorlunda ut för kvinnor än för män.
Handboll på två språk – ett naturligt samspel mellan svenska och finska
Artiklar
Mikael Piippo, Saara Haapamäki
Både språkkunskaperna och attityderna till det andra inhemska språket blir ofta bättre bland barn i en fritidsverksamhet som inte reglerar hur språken används.
