1. Hur ser du på Svenska språknämndens uppgift och din roll i nämnden?
2. Vilka utmaningar står nämnden inför under den kommande mandatperioden?
Camilla Lindholm, professor i nordiska språk, Helsingfors universitet, ordförande
1. Först och främst känner jag mig mycket glad och ärad över att ha blivit tillfrågad att vara medlem i Svenska språknämnden under den kommande treårsperioden. I ett läge då svenskan i Finland bemöts av olika utmaningar har nämnden en central roll i att fungera som stöd och bollplank för den svenskspråkiga språk- och namnvården. Som representant för universitetsvärlden ser jag att min främsta roll i nämnden är att bidra med det kunnande som jag byggt upp genom långvarig forskning i finlandssvenskt språkbruk och språk i vården. Särskilt vill jag verka till förmån för lätt svenska i Finland. Användare av lätt svenska utgör en minoritet inom den svenskspråkiga minoriteten, och löper därför disk för dubbel marginalisering.
2. Nämndens utmaningar anknyter starkt till de utmaningar som svenskan i Finland står inför överhuvudtaget. Då jag representerar den högre utbildningen känner jag särskild oro både för finskspråkiga skolelevers svaga kunskaper i och låga intresse för svenska och för de utmaningar som modersmålsämnet svenska möts av, bland annat på grund av försvagad språkkänsla hos eleverna. Vidare tänker jag att det kommer att behövas en kontinuerlig diskussion kring den snabba utvecklingen inom AI och hur denna utveckling påverkar svenskan i Finland och det tvåspråkiga Finland.
Anna Maria Gustafsson, språkvårdare, Institutet för de inhemska språken
1. I Svenska språknämnden representerar jag den svenska språkvården i Finland. Nämnden är ett viktigt forum för diskussion kring språkfrågor rent generellt men framför allt i sådana frågor som gäller svenskan i Finland. Att nämnden har en så bred representation från olika områden innebär att infallsvinklarna och erfarenheterna är många vilket är värdefullt med tanke på svenskans bibehållande som ett livskraftigt och modernt samhällsbärande språk i Finland.
2. Utmaningarna är förstås många i dag och de flesta utmaningar är desamma som gäller de flesta andra språk i minoritetsställning. Engelskan trycker på och övertar allt oftare rollen som ”det andra inhemska”. Vi bör också fundera på vad den snabba utvecklingen inom AI får för konsekvenser för svenskan och hur vi kan utnyttja AI på bästa sätt. Självklart ska nämnden också uppmärksamma områden där svenskans ställning svajar, till exempel inom vården.
Patrick Holmström, journalist, Yle
1. Som de finlandssvenska mediernas representant i nämnden ser jag mig som en länk mellan språknämnden som normerande organ och medierna, där den största volymen av offentlig svenska publiceras i Finland. Jag ser fram emot att kunna förmedla redaktionellt tänkande till nämndens övriga medlemmar och öka förståelsen bland medierna för vikten av språknormering.
2. Det absolut största utmaningen tror jag kommer att bli artificiell intelligens och dess inverkan på allmänspråket. Medierna använder AI i allt högre grad och AI-genererat språk når publiken på ett helt annat sätt än tidigare. AI-utvecklingen riskerar att likrikta det offentliga språket och höja abstraktionsnivån. Det kräver ett aktivt motstånd.
Sia Spiliopoulou Åkermark, professor i juridik, Åbo Akademi
1. Svenska språknämnden är en av många institutioner som främjar det svenska språket och flerspråkighetens olika former. Nämnden är även en fin brygga mellan forskningen, beslutsfattare och samhället i stort.
2. Tidsandan präglas av nationalism, främlingsfientlighet och aggressivitet. Det är alltså en tuff tid för minoriteter. Vi måste vässa våra argument, främja de kloka rösterna och utveckla de goda samarbetsmöjligheterna.
Lisa Södergård, doktorand, Helsingfors universitet
1. Svenska språknämnden är ett viktigt rådgivande organ i och med att representanter från olika samhällsområden samlas för att diskutera och ta ställning till olika språkliga frågor. Jag har själv jobbat mycket med kulturarvsfrågor och med att dokumentera dialekter och talspråk. Jag har med glädje noterat hur intresset men också toleransen för den språkliga mångfalden ökat de senaste decennierna. För närvarande är jag tjänstledig från mitt ordinarie arbete och sysslar med forskning, och det ger mig en inblick i den akademiska världen. Jag forskar inom ett projekt som handlar om automatisk pseudonymisering av språkdata och vilka effekter det kan få för möjligheten att göra språkvetenskaplig forskning.
2. Det är en spännande tid vi lever i eftersom den teknologiska utvecklingen går så snabbt framåt. AI-lösningar kan ge oss stora fördelar, med nya smarta tjänster och hjälpmedel, men jag upplever att det är mycket viktigt att den nya tekniken är anpassad till det svenska språket och till det samhälle vi lever i här i Finland. Att vi jobbar för det svenska betyder ändå inte att vi utesluter andra. Jag tror att mångfald, tillgänglighet och inkludering utifrån språkliga perspektiv blir viktiga frågor för Svenska språknämnden att diskutera.
Jörg Tiedemann, professor i språkteknologi, Helsingfors universitet
1. Det är en stor utmaning att säkerställa svenskans roll i Finland. Som icke-finsktalande helsingforsare känner jag väldigt bra till vilka brister det finns i de olika tjänsterna som borde finnas på det andra nationalspråket. I språknämnden kommer jag att jobba med språkteknologins växande betydelse som stöd för heltäckande tjänster och kommunikationsverktyg på de inhemska språken. Dessutom ska jag titta på riskerna med AI-teknologi som inte täcker språkliga varieteter som finlandssvenska på en tillfredsställande nivå.
2. Utmaningar finns i samband med automatiseringen och budgetnedskärningar som påverkar tvåspråkigheten i Finland. Användningen av förbättrade teknologier ska inte leda till sämre kvalitet. Språknämnden och Finland måste bevaka språkteknologiska verktyg för att säkerställa att dessa verktyg utvecklas med bra stöd för de inhemska språken.
Anders Westerlund, lektor i modersmål och litteratur, Vasa övningsskolas gymnasium
1. Utan tidigare erfarenhet av språknämndens arbete är det svårt att ta ställning till nämndens uppgift, men jag hoppas att nämnden kan arbeta aktivt för språklig medvetenhet och språklig mångfald på ett sätt som gynnar svenskan i Finland. I ett läge när engelskan dominerar som den gör inom många domäner (vetenskap, populärkultur, nätet överlag osv.) och finskan av naturliga skäl har en stark ställning, är det för många lätt att falla för vanföreställningen om svenskan som ett fattigt språk.
Som gymnasielärare i svenska och litteratur och doktorand med skrivforskningsintresse har jag inblick i ungas skrivande och den språkliga verklighet de lever i. Skolan är än i dag en viktig språkvårdsaktör som behöver inkluderas i arbetet för ett fungerande, standardiserat skriftspråk.
2. Förutom alla de språkvårdsutmaningar som funnits redan tidigare medför den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens säkert nya typer av frågor som nämnden behöver ta ställning till. Den nya tekniken kan vara både ett hot och en möjlighet!
Sammanställt av Bianca Ortiz Holmberg