från Skribent
Charlotta af Hällström-Reijonen
Avdelningsföreståndare för Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken
Från skönlitterära redigeringar till Google – Svensk språkvård i Finland från 1800-talet till i dag (del 2)
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Hugo Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har modifierat språkvårdssynen fram till i dag, trots att inga stora förändringar ägt rum under konsolideringsfasen. Utvecklingsfasen beskrivs i artikeln Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth (Språkbruk 3/2012) medan konsolideringsfasen beskrivs i denna artikel.
Ledare
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Det brukar sägas att en av orsakerna till att vi i Norden kan bättre engelska …
Ledare
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Vi är mitt inne i en ovanlig språkhistorisk process. Det är första gången sedan väldigt …
Hur skrivs ordet katt?
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Alla kan lära sig läsa och skriva. Dyslektiker, både barn och vuxna, kan bli helt fria från läs- och skrivproblem. Låter det för bra för att vara sant? Det är i varje fall vad man lovas på Kattmodellens webbplats.
Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth – Svensk språkvård i Finland från 1900-talet till i dag (del 1)
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Under konsolideringsfasen har egentligen inga stora förändringar ägt rum i synen på språkvård, men språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har ändå modifierat språkvårdssynen fram till i dag.
Ny språkpolitisk koordinator främjar våra nationalspråk
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Institutet för de inhemska språken har sedan årsskiftet en språkpolitisk koordinator, Matti Räsänen. Hans uppgift …
Ledare
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Man klarar sig i Finland utan att kunna svenska, men det finns situationer då det …
Språkvård intresserar historiker
Artiklar
Caroline Sandström, Charlotta af Hällström-Reijonen
Inte bara språkvetare, utan även historiker intresserar sig för språkvård. Historikern Jennica Thylin-Klaus disputerade den …
NTM-centralen i Norra Österbotten tackades för språkinlärning
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hugo Bergroth-sällskapet avtackade Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbottens (”ELY”) personal för att de …
Stöpsel, beväring och siskonkorv
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
En finlandism är ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenskan samt i finlandssvenska regionalspråk eller som används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenska och finlandssvenska regionalspråk än i svenskan i Sverige räknas till finlandismerna. I det följande ges en överblick av de olika finlandismer som finns.