Den som slår upp verbet bonga i Svensk ordbok kan läsa att det är ett vardagligt verb som betyder att stämpla in ett belopp på en kassaapparat och få en bong som kvitto. (Här avses naturligtvis inte en vattenpipa, vilket bong kan betyda i vissa andra sammanhang.) Bonga kan man göra på restauranger, särskilt i spritkassan, berättar ordboken. Verbet är belagt sedan 1937, får ordboksanvändaren också veta och substantivet bong (-ar) sedan 1930-talet.
Förbudstiden: Frekvent fruktbongande i hotellrum 59
Jag är därför ganska nöjd över att hitta en artikel från 1925 i Svenska pressen (en svenskspråkig aftontidning som utkom i Helsingfors från 1921 till 1944) som handlar om domstolsbehandlingen i något som kallades Fenniamålet. Fenniamålet handlade om att det serverats rusdrycker på hotell Fennia i Helsingfors, trots att förbudstid rådde. I följande utdrag ur artikeln används substantivet bong flitigt:
"Fru Eliasson fick redogöra för olika slags s. k. bonger (notor), som av kyparna användas vid beställning av varor för servering åt kunderna. Det förekom bonger upptagande så stora belopp, att vederbörande misstänkte, att spritservering skulle ägt rum och bongerna skulle vara verkliga ”sprit-bonger”. Fru E. kunde emellertid nöjaktigt förklara detta sakförhållande. Bongerna utgjorde fruktbonger och användes för dubbel kontroll av frukt. Över det sakförhållandet, att bonger påträffats i rummet 59, där beslaget gjordes, kunde vittnet ej uttala sig. Vittnet hade aldrig hört att fröken Asker skulle sålt spritvaror eller att sådana skulle serverats å hotellet. Fröken Stenroos berättade att servitörerna för henne uppvisat bongerna, som hon emottagit och förvarat. Bongerna behöva ej utmärkas med rubrik, att de äro fruktbonger, man känner mycket väl skillnaden mellan dessa och bonger för andra varor. Beträffande den omständigheten, att å vissa bonger förekomma avdrag med en viss procent, förklarade vittnet sålunda, att direktör J. deltagit i förtäringen." (Svenska pressen 19.12.1925)
Fröken Stenroos berättade att servitörerna för henne uppvisat bongerna, som hon emottagit och förvarat. Bongerna behöva ej utmärkas med rubrik, att de äro fruktbonger, man känner mycket väl skillnaden mellan dessa och bonger för andra varor.
Observera pluralformen bonger i stället för bongar, och att artikelförfattaren kände sig nödd att förklara ordet första gången det nämns.
Huruvida det serverats sprit på hotellet eller inte framgår inte av artikeln, och hur målet avgjordes framgår inte heller. Men av fru Eliassons och fröken Stenroos vittnesmål att döma verkar det ha varit många hungriga fruktentusiaster som samlats i rum 59 på hotell Fennia.
Nittiotalet: Fågel- och kändisvurmare tar över
Många av dagens finlandssvenskar använder bonga i en annan betydelse, nämligen i samband med fågelskådning. Jag lyckas inte hitta ett klart förstabelägg men senast under 1990-talet verkar ordet ha smugit sig in i finlandssvenskan i betydelsen ’kryssa fåglar’, dvs. anteckna fågelobservationer.
Det finska verbet bongata nämns i det språkvårdskartotek som användes hos oss fram till 1990-talet. Kortet är från 1994 och den svenska motsvarigheten som ges är ”spana in fåglar”. Några år senare tas verbet bonga upp i ett språkbrev till rundradiojournalisterna från dåvarande radiospråkvårdaren Marit Lindqvist, och där ser man att det inte uteslutande behöver handla om fåglar:
Det finska verbet bongata nämns i det språkvårdskartotek som användes hos oss fram till 1990-talet. Kortet är från 1994 och den svenska motsvarigheten som ges är ”spana in fåglar”.
”I dessa tider trängs fågelskådare i vassen för att kryssa för eller pricka av/in fåglar, de kan också spana in eller kolla in dem. Det populära verbet ”att bonga” i detta och även andra sammanhang (från finskans bongata) kan med fördel ersättas av en svensk motsvarighet. Bonga betyder (på restaurangjargong i Sverige) att stämpla in (ett belopp) på kassaapparaten varefter man får en bong som kvitto.” (Marit Lindqvist, Språkbrev till Rundradion 2/97, 23.4.1997)
Den som kan finska ser naturligtvis kopplingen till det finska verbet bongata. Enligt Kielitoimiston sanakirja har verbet tre betydelser i finskan:
- observera en (sällsynt) fågelart, och utvidgat även observera eller pricka av kändisar
- lägga märke till, notera, ex. ”Bongata lehtijutusta virheitä” ’söka fel i en tidningsartikel
- ’knäppa in beställningens kod och pris i en kassaapparat på en restaurang
Den tredje restaurangrelaterade betydelsen är äldre än de två första. Enligt Heikki Paunonens ordbok över Helsingforsslang har verbet använts om restaurangnotor (betydelse 3 ovan) redan på 1920-talet, medan fåglar bongats (betydelse 1) på 1970-talet i finskan, och annat intressant (betydelse 2) sedan 1990-talet.
Olika ursprung
Ett lustigt faktum är att restaurangbongen inte har samma etymologi som fågelbongen. Restaurangbongen har kommit till finskan från svenskan, som fått den från franskans bon som betyder kvitto. Det franska kvittot återfinns också i tyskans Kassenbon ’kassakvitto’.
Fågelbongen har däremot flugit in i finsk slang från svenskans poäng, i förlängningen från franskans point. Och sedan flög den in i finlandssvenskan. Det är ett ganska vanligt mönster för finlandismer, och det som ofta kallats pingpong-lån.
Eller borde det i det här fallet hellre heta bingbong-lån?
Källor:
Kielitoimiston sanakirja, bongata(siirryt toiseen palveluun):
Heikki Paunonen: Tsennaaks Stadii, bonjaaks slangii, Stadin slangin suursanakirja, WSOY 2000
Suomen etymologinen sanakirja bonga(siirryt toiseen palveluun)
Svensk ordbok, bonga(siirryt toiseen palveluun)