I svenska ordböcker anges för avec bara betydelsen ’konjak (eller annan spritdryck) som serveras som tillbehör till kaffe’ (Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien). Ordets betydelse har utvecklats från uttryck som ”du café avec le petit verre” (’kaffe med det lilla glaset’). Denna användning kan dateras till slutet av 1800-talet. Här är ett tidigt belägg:
”Men han kom nu in i ett kotteri af gamla öfverliggare, ungkarlar mellan 50 och 60 år, som aldrig gjorde annat efter ’arbetstiden’ än åto, drucko kaffe med ’avec’, toddade, spelade och rökte ända till sent på nätterna.”
Citatet är från Ina Langes (pseudonym Daniel Sten) bok Berättelser från Finland (1890). Att ordet var vardagligt, kanske lite slangartat, vid denna tid, ser vi av att Lange satt citattecken runt ordet.
Trots att detta är ett finländskt citat och avec ofta använts och fortfarande används även hos oss i betydelsen konjak eller likör till kaffet, är det ändå inte denna betydelse som är en finlandism. Det är det däremot när det förekommer i inbjudningar. Om man får en inbjudan ”med avec”, till exempel så här:
”Välkommen till vår traditionella höstfest med avec fredagen den 18 september kl. 18.”
betyder det naturligtvis inte att man ska ta med sig en egen flaska konjak till festen. Avec har då betydelsen dam, kavaljer eller medföljande och kan ofta ersättas med frasen ”inbjudan gäller två personer”.
Tidigare verkar man ha skrivit avec dame, också i finlandssvenska sammanhang. Det tidigaste belägget på avec dame jag hittat i svenska texter är en annons för Reservofficersklubben införd i Hufvudstadsbladet 3.5.1929:
”Skjuttävlingarnas prisutdelning förrättas å officerskasinot onsdagen den 7 maj k. 20. Tillika gemensamt aftonsamkväm [...]. Dessutom deklamation och till slut dans. Välkomna avec dame.”
Det är svårt att datera det enkla avec (utan dame) i finlandssvenskan, men det har sagts mig att det förekommit åtminstone sedan 1960-talet. Textbelägg är emellertid svåra att hitta.
Däremot har den finska språkvården fått svara på en fråga om avec i just denna betydelse redan på 1950-talet, vilket visar att ordet förekommit senast då i finskan. En språkrådgivare på finska språkbyrån Kielitoimisto har den 20 oktober 1952 skrivit om ordet i sitt språkrådgivningshäfte, och uttrycker där ett visst ogillande:
Tri Penttinen: avec = kanssa, avec dame = naisineen. Nykyaikana voi nainenkin olla päävieras ja tuoda mukanaan seuralaisen (aviomiehen, sulhasen tai muun seuralaisen), mutta tällaista tapausta varten ei ole sopivaa ilmausta; avec-sanaa voidaan kai käyttää, samoin ehkä seuralaisineen, mutta ei kuulosta hauskalta.
översättning: Dr Penttinen: avec = med, avec dame = med dam. Numera kan också en kvinna vara huvudgäst och ha en medföljande (make, fästman eller annan kavaljer), men det finns inget lämpligt uttryck för detta; man kan väl använda ordet avec, och kanske medföljande, men det låter inte trevligt.
Om finlandismen avec är ett lån från finskan eller om utvecklingen gått i den andra riktningen är svårt att avgöra, men äldre svenska textbelägg på substantivet avec i denna betydelse har jag inte hittat.
Den är i varje fall ännu fullt levande i finlandssvenskan och förekommer inte bara på inbjudningskort utan också i andra sammanhang.
”Nu drar jag och min avec till Fannys för att ha lite avslutningsfest med kompisarna.” (Bloggtext 2012)
Ibland verkar medvetenheten om att det handlar om en fransk preposition vara större, och då ser man formuleringar som
”Till Tyskland reser en hel busslast manskorister avec.” (Pargas Kungörelser 2011)
men också ”med avec” är vanligt:
”Alla föreningsmedlemmar med avec är välkomna!” (Västra Nyland 2012)
Frasen ”med avec” är ett tydligt tecken på att den franska prepositionen verkligen blivit ett (finlands)svenskt substantiv.
Källa
Kielineuvonnan vuosikymmenet: 1950-luku(siirryt toiseen palveluun) (kotus.fi)