Gå till innehållet

perspektiv på finlandismer

Morjens och mojn – ett hej med historia

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

För många finlandssvenskar är morjens mer än en hälsning. Ordet har dessutom nära släktingar i både Danmark och Tyskland.

Bänkskuddargillet är inte så genuint som det låter

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

I februari lämnar abiturienterna skolbänken under karnevalartade former och tar sikte på studentskrivningarna. Slangordet "penkis" är djupt rotat på finlandssvenska, och troligen kom den försvenskade versionen av finskans penkinpainajaiset först.

Lika långt som brett – en ”okänd” finlandism

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Det finns minst en finlandism som verkar ha gått under språkvårdens radar fram tills nu. Men uttrycket har använts i finlandssvenskan under flera sekler.

vik på tasmanien

Skrälldus, gulej, karonka och gem

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.

Blusning, bataklang, blaj, bahia och bailu

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Topelius var på blusning medan Henry Parland roade sig på bataklang. Finlandssvenska fester och firanden har genom alla tider haft också egna finlandssvenska benämningar.

Uttryck som försvunnit: kalla kläder och bära vatten

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Den numera utdöda finlandismen bära vatten härstammar från den grekiska mytologin, medan uttrycket det rör inte mina kalla kläder bland annat har använts av Gustaf Mauritz Armfelt och Tove Jansson.

Karikatyr ur serietidning

En pipa snus

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

En tänkbar förklaring till finlandismen en pipa snus är att det är en sammanslagning av uttrycket en pris snus och en pipa tobak.

Avec – prepositionen som blev substantiv

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

I franskan är avec en preposition, och den har lånats in i svenskan, men inte som preposition. Avec har i svenskan blivit ett substantiv med två betydelser. Den ena betydelsen förekommer bara i finlandssvenskan, dvs. är en finlandism.

Avec. Kaffekopp och konjaksglas.

Bobba: bacill i Finland, finne i Sverige

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Artikelserien Perspektiv på finlandismer handlar denna gång om substantivet bobba som i finlandssvenskan bland annat kan betyda bakterie eller virus.

En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.

Resultatet av att en finlandssvensk har råddat kan se ut så här – stökigt och oordnat. När en sverigesvensk råddar ställer hen däremot i ordning, donar och fixar.