Den 22 november 2023 offentliggjordes nyheten om att Svenska litteratursällskapet, Svenska kulturfonden, Konestiftelsen och Suomen kulttuurirahasto träder in för att trygga finansieringen för tre ordböcker som ges ut vid Institutet för de inhemska språken: Ordbok över Finlands svenska folkmål, Suomen murteiden sanakirja och Vanhan kirjasuomen sanakirja. Sammanlagt rör det sig om bidrag på över 4 miljoner euro.
Själv hade jag nöjet att få representera Svenska kulturfonden vid diskussionerna mellan Språkinstitutet, Svenska litteratursällskapet och Kulturfonden om finansieringen av Ordbok för Finlands svenska folkmål, även kallad den finlandssvenska dialektordboken.
Under processen fick vi läsa en text som beskrev ordboken som ett språkets nationalmuseum. Det är en inspirerande, fantasieggande och mycket träffande metafor, som jag också valde att utgå från i mitt tal på tillställningen där finansieringen till de tre ordböckerna firades.
Ordet nationalmuseum kan kanske vid första anblicken ge associationer till något gammalt och dammigt, en plats där tiden stått stilla, där uråldriga föremål har tagits ur sin kontext och placerats i glasmontrar. Men när man stiger in i ett nationalmuseum och börjar se sig omkring, påminns man genast om att det inte alls är så.
På ett nationalmuseum får man göra fascinerande djupdykningar i historien. Namn, begrepp och uttryck som klingar vagt bekant från skolans historieböcker sätts i sina rätta sammanhang. De blir begripliga, samtidigt som besökaren börjar förstå deras mångtydighet. En nation och dess historia får färg och form, kontur och textur genom alla sinnesintryck som museet bjuder på. Och så inser museibesökaren att allting där på sätt och vis handlar om identitet och ser plötsligt sig själv och sina egna rötter i ett klarare ljus.
Namn, begrepp och uttryck som klingar vagt bekant från skolans historieböcker sätts i sina rätta sammanhang. De blir begripliga, samtidigt som besökaren börjar förstå deras mångtydighet.
Och just så här fungerar Ordbok för Finlands svenska folkmål. Där syns vårt lands och det svenska språkets historia i många lager. Den ger oss bilder av hurdant vardagslivet har varit i olika tider och gör att vi tycker oss höra hur språket har låtit och på vilka sätt människorna har talat med varandra i olika trakter.
Språket och dess dialekter lever och förändras när samhället utvecklas. Det är oundvikligt och helt naturligt. Men därför är det också så viktigt att vi bygger språkliga nationalmuseer, så att vi kan hitta våra rötter, känna vår historia och betrakta vårt språk ur olika synvinklar. Ett insamlat material som bär på de här möjligheterna får inte falla i glömska. Det ska inte bevaras i stängda lager och arkiv där bara ett fåtal personer kommer åt det.