Debatten som pågår framför allt i Sverige om att jämställa dom med de och dem i skrift har fått en hel del uppmärksamhet i svenska medier och i språkkretsar på sistone. Svensklärare (dvs. modersmålslärare i Sverige) har signalerat att de får lägga orimligt mycket tid på att lära ut hur de och dem fungerar i text eftersom en överväldigande majoritet av sverigesvenskarna inte har stöd för distinktionen i talspråket. Ett annat argument för att jämställa dom med de och dem i skrift är att skriften ska spegla hur språket talas.
Jag ville hitta en finlandssvensk vinkling på frågan och intervjuade därför nio modersmålslärare på olika utbildningsstadier och i olika delar av Svenskfinland. Ämnet jag i första hand var ute efter att diskutera var hur bruket av de, dem och dom ser ut i elev- och studenttexter och vad lärarna tror om framtiden. Jag fick en intressant överblick över läget i olika regioner, och inte alls bara vad gäller de, dem och dom.
Problem på många nivåer
Alla lärare kunde bekräfta att det förvisso finns elever som är osäkra på hur de, dem och dom ska behandlas i text, men ingen lärare talade om det här som det största problemet. Det som verkligen beskrevs som bekymmersamt var i stället att språkkänslan har gått neråt på ett alarmerande sätt och följderna av det. Det här bekräftas av lärare på alla nivåer: från årskurs 7–9 via gymnasium och yrkesskola till yrkeshögskola. Bland lärarna fanns både mer optimistiska och mer pessimistiska analyser av läget och framtiden, men alla talar i någon mån om en ökande språklig osäkerhet, sämre språkkänsla och ordförråd, svagare förmåga att ta till sig och analysera skriven text och alltmer engelskt inflytande. De, dem och dom verkar alltså vara en relativt obetydlig del av ett problem med mycket större dimensioner.
Frågan om de, dem och dom är inte oviktig. Inte heller hos oss i Finland, för även här säger många dom och trenden är dessutom på uppåtgående. Den dag dom eventuellt jämställs med de och dem i skrift kommer det givetvis att gälla svenskan i Finland lika mycket som svenskan i Sverige, eftersom standarden är densamma oavsett var i det svenska språkområdet vi befinner oss. Men det är tydligt att den här frågan åtminstone för svenskan i Finland är en mindre detalj i en helhet med många betydligt större språkliga utmaningar.
Läs också: Utmaningarna för modersmålslärarna handlar inte om de, dem och dom (Språkbruk 25.4.2024)