ordval
Språkrelaterade nyckelord
Mockarutor, kärleksmums eller kanske Irmas kakor?
Artiklar
Janina Andersson
Översättningen av det finska ordet mokkapala visade sig bli något att bita i, bokstavligt och bildligt talat. När vi frågade allmänheten stod tre svenska benämningar till slut ut som de vanligaste.
Finska språket är alla förvaltningsreformatörers dröm – den som talar svenska får hänga med så gott det går
Artiklar
Siv Sandberg
Finskan är väl lämpad för att uttrycka politiska ambitioner. När ambitionerna ska omsättas i praktiken inom förvaltningen och översättas till svenska kommer utmaningarna.
Medborgarforskare blev mästerdetektiverna som knäckte Astrid Lindgren-koden
Artiklar
May Wikström
I Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, förvaras Astrid Lindgrens 670 manusblock. I dem har hennes älskade barnböcker har kommit till. Själva skrivprocessen har ändå hittills varit dold bakom Lindgrens svårtydda stenografi. Nu är koden knäckt, i ett unikt samarbete mellan forskare och frivilliga entusiaster.
Då och när som orsaksmarkörer
Artiklar
Monica Äikäs
Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.
Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi
Artiklar
Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin
För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.
Bonn aptit!
Artiklar
Rune Skogberg
Äta bör man annars dör man. Men alltid är det inte så lätt att veta hur maträtter eller livsmedel uttalas eller skrivs.
Finlandssvenska fester del 2: skrälldus, gulej, karonka och gem
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.
Voj söta öde! Sweet destiny! Süßes Schicksal!
Krönikan
Eva Frantz
Telefonen plingar till en kväll. ”Är ’tok heller’ ett uttryck? Bor Stina i ett höghus …
Endast något?
Artiklar
Monica Äikäs
Varför känns ordkombinationen ”endast något” inte helt klockren? Monica Äikäs reder ut och förklarar.
Finlandssvenska fester del 1: blusning, bataklang, blaj, bahia och bailu
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Topelius var på blusning medan Henry Parland roade sig på bataklang. Finlandssvenska fester och firanden har genom alla tider haft också egna finlandssvenska benämningar.