Innehållsbilder
Euro
Artiklar
Fråga: Jag är osäker på hur jag skall hantera ordet euro – hur skall det böjas och uttalas? Hur skall det förkortas?
Lokalnätsavgift
Artiklar
Fråga: Det som tidigare kallades paikallispuhelumaksu kallas numera paikallisverkkomaksu (pvm). Vad blir det på svenska? …
Termer för bevisning i domstol
Artiklar
Fråga: Vad är skillnaden mellan bevisbörda, bevismedel, bevisfaktum och bevistema?
Default, CPU, pixel, cookie, router, hubb, pushteknik? Jag fattar ingenting!*
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Datorernas värld kan verka som en snårig djungel av obegripliga termer, för det mesta på engelska. Svenska datatermgruppen har nu verkat i tre år för att få ordning på den svenska dataterminologin, och många av de termer som gruppen har rekommenderat har slagit rot i svenskan. Charlotta af Hällström, språkvårdare på Svenska språkbyrån och medlem i Svenska datatermgruppen, presenterar arbetet med att skapa ett svenskt dataspråk.
Arbetskonfliktstermer
Artiklar
Strejker och arbetskonflikter är snart aktuella igen och arbetsmarknadens svenska språknämnd FackTerm har sammanställt en termlista med arbetskonfliktstermer. Listan presenteras av Nancy Lökfors, medlem i FackTerm.
Som på beställning
Artiklar
Marika Tandefelt
Ser man tillbaka på den kunskap om finsksvensk tvåspråkighet som sammantaget har producerats i Finland …
Finlandssvenskan i tusen år – del två: Medborgare i republiken Finland
Artiklar
Marika Tandefelt
Finlandssvenskans kontakter med sverigesvenskan och finskan är av stor betydelse för hur vårt språk har utvecklats hittills och framför allt med tanke på vart utvecklingen är på väg. I del två av artikeln om finlandssvenskans historia, blickar professor Marika Tandefelt också framåt och diskuterar finlandssvenskan i förhållande till tvåspråkighet, finskt och engelskt inflytande och språkutvecklingen i Sverige. Den inledande delen av artikeln publicerades i Språkbruk 3/1999.
Deprimerande lättsinne
Artiklar
Matti Similä
Svenskan i Finland löper risk att reduceras till ett språk för intimsfären, där de svenska begreppen saknas för komplexa företeelser i offentliga sammanhang. Skolans ansvar som förmedlare av ett fullödigt språk diskuteras här med speciell tyngdpunkt på svenskan i Helsingfors. Matti Similä är docent i sociologi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. En del av artikeln har tidigare publicerats som en insändare i Hufvudstadsbladet den 25 mars 1998.
Till de som
Artiklar
Fråga: Anses det numera korrekt att skriva t.ex. ”till de som” och ”bland de som” …
Gatunamnen i Helsingfors
Artiklar
Gunilla Harling-Kranck
Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot i gatunamnskommittén i Helsingfors sedan 1983.