1998
Sverigefinnar tycker och talar
Artiklar
Marika Tandefelt
Hur väl integrerade är sverigefinnarna i det svenska samhället? Är finskan fortfarande ett lågstatusspråk i Sverige? Bland annat de här frågorna behandlas i Ellen Bijvoets doktorsavhandling Sverigefinnar tycker och talar. Om språkattityder och stilistisk känslighet hos två generationer sverigefinnar, som recenseras av Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Avhandlingen undersöker tvåspråkiga sverigefinnars attityder till olika finska och svenska språkvarieteter och mäter deras stilistiska känslighet.
Skinkpinne
Artiklar
Fråga: Vad heter den pinne man sticker i julskinkan som prydnad? På finska kallas den …
Uttal av finlandssvenska efternamn
Artiklar
Mikael Reuter
Personnamn skiljer sig från vanliga ord i språket på det sättet att de inte nödvändigtvis följer normala uttalsregler. Det gäller inte minst främmande namn som har etablerat sig t.ex. i svenskan. I vissa fall uttalas de enligt reglerna i det språk som de ursprungligen kommer från, i andra fall har de anpassats till de allmänna uttalsprinciperna i svenskan. Några andra regler för ”rätt” och ”fel” finns inte än att man bör använda det uttal som personen eller släkten i fråga själv använder.
Ordlista i nya kläder – om tolfte upplagan av SAOL
Artiklar
Martin Gellerstam
Svenska Akademiens ordlista betraktas som normen för svensk stavning, ordböjning och ordbildning. Den tolfte upplagan, som har kommit ut i höst, bryter på flera sätt med traditionen för hur SAOL sett ut hittills. Den nya ordlistan har strikt bokstavsordning, och bland annat markeras ordleden för varje uppslagsord. Bland nyorden märks också ca 350 finlandssvenska ord. Martin Gellerstam, redaktör för SAOL12, berättar om utformningen av den nya upplagan.
Svenskan – ett översättningsspråk?
Artiklar
Lars Wollin
När, var och hur började man översätta till svenska? Docent Lars Wollin, Uppsala universitet, gör en historisk översikt över svenskan som ett översättningsspråk. Artikeln baserar sig på ett föredrag vid det svensk-finska översättarseminariet i Uppsala den 17–20 september 1998.
Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?
Artiklar
Hugo Bergroth-sällskapet stiftades den 18 maj 1992 i syfte att främja och vårda det svenska …
Svenskt lagspråk i Finland
Litteratur
Eivor Sommardahl
Den nya upplagan av Svenskt lagspråk i Finland (populärt kallad SLAF) har kommit ut. Handboken …
Om möjligheten att översätta – en amatörörversättares bekännelser
Artiklar
Tapani Suominen
Som före detta lingvist, journalist, författare och tillfälligt t.om. översättare, har jag ofta varit tvungen …
Relegerad från skolan
Artiklar
Fråga: Blir man utestängd eller avstängd från skolan? Svar: Om man blir relegerad är man …
Jurist med sinne för språket – Intervju med årets språkpristagare
Artiklar
Mikael Reuter
– Vad jag än gör så försöker jag ta det på allvar. Det roligaste med det här jobbet är därför när det finns tid för problemlösning och möjlighet att kontrollera uttryck och termer, att skriva om och förenkla. När det blir mycket bråttom hinner jag vid läsningen av ”mindre viktiga” lagtexter tyvärr knappt göra annat än kontrollera att allt finns med som står i den finska texten. Det säger lagstiftningsrådet Henrik Bruun, 51, laggranskare på justitieministeriet och årets mottagare av Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris.