1/1998

Språkvård på Hufvudstadsbladet

Under två intensiva höstmånader i fjol samarbetade svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken och Hufvudstadsbladets redaktion. Konstsamfundet finansierade kostnaderna för att en språkvårdare ”bodde på redaktionen” – till skribenternas och läsarnas glädje. Barbro Teir, redaktionschef på Hufvudstadsbladet, berättar om samarbetet.

Ordbok enligt nytt koncept

Norstedts nya Plusordbok är en ordbok enligt ett nytt koncept. Den är utarbetad på Språkdata …

Ordspråksordbok

Till något av det svåraste som finns att översätta hör väl ordspråken, som ofta är …

Den nya länen och landskapen i Finland

Svenskt lagspråk i Finland

Den nya upplagan av Svenskt lagspråk i Finland (populärt kallad SLAF) har kommit ut. Handboken …

De nya euromyntslagen

Införandet av euron som gemensam valuta i EU:s medlemsländer kommer att innebära  en stor omställning …

Y2k?

Många är oroliga för det kommande sekelskiftet. En av orsakerna till oro är det så …

Tankar kring konsten att översätta

I antologin Något att orda om berättar tolv översättare om sitt arbete med att översätta …

Två normer ger en tredje

Språkvård handlar traditionellt om stavning, ordval och meningsbyggnad. Nu är det dags för en ny domän, de grafiska uttrycksmedlen, menar docent Lars Melin vid Stockholms universitet som studerat hur amatörskribenter hanterar desktoppningsteknik. Tidigare sköttes skriftspråkets rent visuella sida av sekreterare och formgivare, men nu behövs klarare riktlinjer för de allt fler ensamskribenter som har datorstöd men saknar grafisk utbildning.

”Översättning – en fråga om att gå på lina”

Kan man översätta en verklighet och är en översatt text en främmande text? Dessa två frågor var utgångspunkten i ett samtal som Marit Lindqvist, radiospråkvårdare på svenska språkbyrån, förde med författaren och översättaren Bo Carpelan i radioprogrammet ”Vad sägs?” i oktober 1997.