Gå till innehållet

1/1998

Ordspråksordbok

Litteratur

Till något av det svåraste som finns att översätta hör väl ordspråken, som ofta är …

Den nya länen och landskapen i Finland

Artiklar

Svenskt lagspråk i Finland

Litteratur

Eivor Sommardahl

Den nya upplagan av Svenskt lagspråk i Finland (populärt kallad SLAF) har kommit ut. Handboken …

De nya euromyntslagen

Artiklar

Införandet av euron som gemensam valuta i EU:s medlemsländer kommer att innebära  en stor omställning …

Y2k?

Artiklar

Många är oroliga för det kommande sekelskiftet. En av orsakerna till oro är det så …

Tankar kring konsten att översätta

Litteratur

Pia Westerberg

I antologin Något att orda om berättar tolv översättare om sitt arbete med att översätta …

Två normer ger en tredje

Artiklar

Lars Melin

Språkvård handlar traditionellt om stavning, ordval och meningsbyggnad. Nu är det dags för en ny domän, de grafiska uttrycksmedlen, menar docent Lars Melin vid Stockholms universitet som studerat hur amatörskribenter hanterar desktoppningsteknik. Tidigare sköttes skriftspråkets rent visuella sida av sekreterare och formgivare, men nu behövs klarare riktlinjer för de allt fler ensamskribenter som har datorstöd men saknar grafisk utbildning.

”Översättning – en fråga om att gå på lina”

Artiklar

Marit Lindqvist

Kan man översätta en verklighet och är en översatt text en främmande text? Dessa två frågor var utgångspunkten i ett samtal som Marit Lindqvist, radiospråkvårdare på svenska språkbyrån, förde med författaren och översättaren Bo Carpelan i radioprogrammet ”Vad sägs?” i oktober 1997.

Mera Molde

Litteratur

År 1992 gav Bertil Molde ut ett urval språkspalter i Svenska i dag. Språkspalterna har …

Där språket möter språkbruket

Artiklar

Mickel Grönroos

För att kunna iaktta och beskriva olika aspekter av språket måste man ha ett lämpligt material att tillgå. Detta är rimligt, eftersom olika teorier om språket sällan kan bevisas eller förkastas om man inte har tillgång till annat än en språkvetares kunskap och intuition. Det material som lingvisten behöver kan hon ofta finna i en maskinläsbar korpus. Det är nämligen inte helt fel att säga att korpuslingvistiken hjälper språkvetaren beskriva språket genom att ge henne exempel ur det faktiska språkbruket, skriver Mickel Grönroos som studerar nordiska språk och datalingvistik i Göteborg.