Redaktionen väljer
Tjena i Sverige och god dag i Finland
Intervjuer & reportage
Heidi Hendersson
Finlandssvenskar kommer snabbare till saken och sverigesvenskar har en tendens att använda sig av mer positiva tillrop. Det är några av skillnaderna mellan svenskan som talas på de olika sidorna om Östersjön.
Uttryck som försvunnit: kalla kläder och bära vatten
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Den numera utdöda finlandismen bära vatten härstammar från den grekiska mytologin, medan uttrycket det rör inte mina kalla kläder bland annat har använts av Gustaf Mauritz Armfelt och Tove Jansson.
En pipa snus
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
En tänkbar förklaring till finlandismen en pipa snus är att det är en sammanslagning av uttrycket en pris snus och en pipa tobak.
Hur ska vi tala om biologisk mångfald?
Artiklar
Elina Sjölinder
Att bevara den biologiska mångfalden är lika viktigt för miljön som att stoppa klimatförändringen, men informationen om biologisk mångfald är bristfällig. Orsakerna till det här är bland annat språkliga.
Hur uttalas yoghurt?
Artiklar
Pia Westerberg
Vi gör några nedslag i Språkbruks språkfrågor under 40 år.
Ordval spelar roll för försiktiga myndigheter och tvärsäkra politiker
Artiklar
Hans Landqvist
Vill du framstå som försiktig eller tvärsäker? Och hur väljer du i så fall dina ord? I den här artikeln visar Hans Landqvist några sätt att framstå som försiktig respektive tvärsäker inför andra människor.
Rödan – intervjuer, namninsamling och snaps i solnedgången
Artiklar
Bianca Ortiz Holmberg
Det här är historien om Rödan – laxbåten som blev en flytande namnvetenskaplig akademi, där flitiga forskare varvade intervjuer och namninsamling med gemytliga supéer och kaffekask i förkajutan.
Bobba: bacill i Finland, finne i Sverige
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Artikelserien Perspektiv på finlandismer handlar denna gång om substantivet bobba som i finlandssvenskan bland annat kan betyda bakterie eller virus.
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Artiklar
Maria Andersson-Koski
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Jag kommer nog – vad betyder det?
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Det lilla ordet nog används inte riktigt lika i Finland och Sverige. Vad betyder det …
