Artiklar
Vi behöver kommunicera om klimatkrisen med svenska ord
Artiklar
Vet du vad tipping point, decoupling och decarbonization betyder? Under tidig höst initierade Språkrådet i Sverige Hållbarhetstermgruppen. Språkbruk ställde några frågor till Karin Webjörn, Åsa Holmér och Linnea Hanell på Språkrådet kring gruppens arbete.
Ibland liknar finskan och engelskan varandra
Artiklar
Monica Äikäs
Oftast är det svenskan och engelskan som liknar varandra och finskan som avviker, men det finns undantag.
Språklärarna: Ett misstag att flytta ner B1-svenskans timmar till lågstadiet
Artiklar
May Wikström
För få timmar, för långa avbrott i undervisningen, knäckt motivation hos både elever och lärare. Språklärarna dömer ut reformen av B1-svenskan.
Bonn aptit!
Artiklar
Rune Skogberg
Äta bör man annars dör man. Men alltid är det inte så lätt att veta hur maträtter eller livsmedel uttalas eller skrivs.
Språket ska vara tillgängligt för alla
Artiklar
May Wikström
”Språk konkurrerar aldrig sinsemellan!” För Leena Nissilä, Språkinstitutets nya direktör, är det inget hot att nya språk tar plats i det finländska samhället.
Sockenboöknamnen illustrerade känslan av ”vi och dom”
Artiklar
Sofia Ahläng
Många sockenboöknamn härstammar från byslagsmålen som förekom under 1800-talet, och de kunde vara både nedsättande och skämtsamma. Eller vad sägs om Hindärsby knåttan och Fladaflaskorna?
Finlandssvenska fester del 2: skrälldus, gulej, karonka och gem
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.
Runstensgrammatik
Artiklar
Martin Persson
Inskriptionerna på runstenarna är en källa till kunskap om runsvenskans grammatik.
En resa i finskans historia
Artiklar
Fredrica Nyman
Målet för Vanhan kirjasuomen sanakirja är att dokumentera alla ord i de finska texter som finns bevarade i källor från tiden före 1810, till exempel Kyrkobibeln från 1776 och alla Mikael Agricolas texter.
Vad förväntar sig journalister av forskare och hur kan vi göra båda parter nöjda?
Artiklar
Jonas Jungar
Vi har gemensamma intressen: en nyfikenhet på ny kunskap och en vilja att föra ut den kunskapen till allmänheten. Ändå blir det ofta onödig friktion i samarbetet mellan journalister och forskare. Hur ska vi råda bot på det?
