Artiklar
Då och när som orsaksmarkörer
Artiklar
Monica Äikäs
Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.
Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi
Artiklar
Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin
För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.
Kortversion av skrivregler under arbete
Artiklar
May Wikström
Målet en lättläst utgåva med det viktigaste alla behöver veta.
Från overalls till halare
Artiklar
Ralf Svenblad
Det amerikanska arbetsplagget kom in i vårt vardagsspråk via finländska emigranter.
Vi behöver kommunicera om klimatkrisen med svenska ord
Artiklar
Vet du vad tipping point, decoupling och decarbonization betyder? Under tidig höst initierade Språkrådet i Sverige Hållbarhetstermgruppen. Språkbruk ställde några frågor till Karin Webjörn, Åsa Holmér och Linnea Hanell på Språkrådet kring gruppens arbete.
Ibland liknar finskan och engelskan varandra
Artiklar
Monica Äikäs
Oftast är det svenskan och engelskan som liknar varandra och finskan som avviker, men det finns undantag.
Språklärarna: Ett misstag att flytta ner B1-svenskans timmar till lågstadiet
Artiklar
May Wikström
För få timmar, för långa avbrott i undervisningen, knäckt motivation hos både elever och lärare. Språklärarna dömer ut reformen av B1-svenskan.
Bonn aptit!
Artiklar
Rune Skogberg
Äta bör man annars dör man. Men alltid är det inte så lätt att veta hur maträtter eller livsmedel uttalas eller skrivs.
Sockenboöknamnen illustrerade känslan av ”vi och dom”
Artiklar
Sofia Ahläng
Många sockenboöknamn härstammar från byslagsmålen som förekom under 1800-talet, och de kunde vara både nedsättande och skämtsamma. Eller vad sägs om Hindärsby knåttan och Fladaflaskorna?
Finlandssvenska fester del 2: skrälldus, gulej, karonka och gem
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.
