Artiklar
Referensbindning
Artiklar
Monica Äikäs
De mekanismer som används för att ange samband mellan satser och meningar i en text brukar kallas för textbindning. Ofta talar man om tre grundläggande slag av textbindning, nämligen referensbindning, konnektivbindning och tematisk bindning. Konnektivbindningen och den tematiska bindningen har jag behandlat i tidigare artiklar i Språkbruk. Denna artikel ska jag ägna referensbindningen.
Språkfrågor
Artiklar
En som promoveras Fråga: Hur böjs ordet promovend? Promovend, ’person som promoveras till doktor’, böjs …
Pionjär och eldsjäl startade skola
Artiklar
Erik Sandström
Karin Ihalainen är den drivande kraften bakom Svenska skolan i Lahtis, som växer så det knakar. Kring skolan byggs en ny svenskspråkig identitet upp i en omgivning som tidigare var helt finskspråkig. ”Vi är det svenska språkets och den svenska kulturens ambassadörer” säger Ihalainen.
Norden i skolan
Artiklar
Pia Westerberg
Språkbruk har tidigare berättat om att de nordiska skoleleverna börjar få allt svårare att förstå …
Språkfrågor
Artiklar
Pilotprojekt Fråga: Är det korrekt att använda pilotera som motsvarighet till finskans pilotoida, alltså i …
Pradajerskan är borta men gammalpigan lever kvar
Artiklar
Martina Ollas
Att det finns skillnader mellan rikssvenskan och finlandssvenskan är något man redan länge varit medveten om. Skillnader finns i hur svenskan både talas och skrivs och gäller t.ex. uttal, uttryck, meningsbyggnad och ordförråd. En särskild kategori av ord och uttryck som bidrar till att finlandssvenskan är olik rikssvenskan är finlandismerna, dvs. ord eller uttryck som används endast i finlandssvenskan, eller som används i en annan betydelse än i Sverige.
Kontraproduktiv undervisningsordning i svenska
Artiklar
I en färsk doktorsavhandling vid Åbo universitet visar Eeva-Liisa Nyqvist att finskspråkiga svenskinlärare lär sig …
Översättningsminnet till stor hjälp – språkkänslan behövs ändå
Artiklar
Anna Gref, Diana Nyberg
Vid Statsrådets translatorsbyrå översätts årligen cirka 25 000 sidor text av 20 fastanställda översättare och 30 frilansöversättare. Det innebär i grova drag 500 sidor per översättare. Hur är det möjligt?
Läsombud hjälper med läsningen
Artiklar
Camilla Lindholm
Ta dig en stund och tänk hur mycket vi läser varje dag. Vi läser tidningar och böcker, tidtabeller, reklam, vägskyltar, recept ... Vi är omgivna av ord. Men hur känns det för en person som av någon anledning inte kan läsa själv? Då blir det genast komplicerat, och i sådana situationer kan man ha nytta av ett läsombud.
Mjau! Djurläten på olika språk
Artiklar
Martina Ollas
Katten säger mjau och hunden säger voff. Redan som barn får vi lära oss vad djuren säger då vi t.ex. bläddrar i bilderböcker och stöter på bilder av olika djur. De olika djurlätena är så kallade onomatopoetiska ord eller uttryck, vilket betyder att de är ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Orden låter alltså mer eller mindre lika som de ljud som de beskriver. Det intressanta är dock att djurlätena varierar mellan olika språk och i olika länder.
