Gå till innehållet

Artiklar

En vandring i djungeln kallad species

Artiklar

Eeva-Liisa Nyqvist

Läromedlen i svenska för finska skolelever borde bygga mer på det verkliga språkbruket: bestämd form singularis är i det verkliga språkbruket vanligare än obestämd form singularis, eftersom kommunikationen vanligen handlar om bekanta saker och företeelser. Därför borde man lära ut bestämd form först.  De regler som inlärare får i skolgrammatikor är bara delvis fungerande och grammatikövningarna är ofta alltför mekaniska.

Stora nedskärningar på Institutet för språk och folkminnen

Artiklar

I Språkbruk 2/2013 skrev vi att Institutet för språk och folkminnen (SOFI) tvingas spara, troligen …

JO underkänner namnet ELY-centralen

Artiklar

Charlotta af Hällström-Reijonen

Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen anser att användningen av förkortningen ELY-central för närings-, trafik- och miljöcentralerna …

Referensbindning

Artiklar

Monica Äikäs

De mekanismer som används för att ange samband mellan satser och meningar i en text brukar kallas för textbindning. Ofta talar man om tre grundläggande slag av textbindning, nämligen referensbindning, konnektivbindning och tematisk bindning. Konnektivbindningen och den tematiska bindningen har jag behandlat i tidigare artiklar i Språkbruk. Denna artikel ska jag ägna referensbindningen.

Språkfrågor

Artiklar

En som promoveras Fråga: Hur böjs ordet promovend? Promovend, ’person som promoveras till doktor’, böjs …

Pionjär och eldsjäl startade skola

Artiklar

Erik Sandström

Karin Ihalainen är den drivande kraften bakom Svenska skolan i Lahtis, som växer så det knakar. Kring skolan byggs en ny svenskspråkig identitet upp i en omgivning som tidigare var helt finskspråkig. ”Vi är det svenska språkets och den svenska kulturens ambassadörer” säger Ihalainen.

Norden i skolan

Artiklar

Pia Westerberg

Språkbruk har tidigare berättat om att de nordiska skoleleverna börjar få allt svårare att förstå …

Hur öka användningen av svenska hos finskspråkiga?

Artiklar

Enikö Marton, László Vincze

Det finns mycket som påverkar vilket språk svensk- och finskspråkiga använder när de kommunicerar med varandra. En viktig faktor är den respons svenskspråkiga ger finskspråkiga. Positiva kommentarer gör att finskspråkiga hellre använder svenska, medan negativ kritik föga förvånande gör att svenskan inte används som verktyg för mellangruppskommunikation.

Framtiden ljus för språkexperten

Artiklar

Anna Maria Gustafsson

Vi finlandssvenskar lever på sätt och vis i en översatt verklighet. Så gott som alla …

Språkstödsmentorn stärker svenskan i skolan

Artiklar

Anna Slotte-Lüttge, Liselotte Forsman

Modersmålslärarna i vår finlandssvenska skola har en central roll för svenskan i skolan, men det är inte meningen att de ensamma ska bära hela ansvaret. Det är viktigt att hela lärarkollegiet engageras, och genom att ha språkstödsmentorer i skolan kan språket medvetandegöras mer än tidigare.