Artiklar
Påskdagarnas namn – gammal teologi och roliga påhitt
Artiklar
Anne Bergman
Namnen på påskdagarna kommer både från kyrklig och folklig tradition. Till de folkliga namnen hör till exempel mulenmåndag och kråkmåndag, tränutisdag och spatsertisdag.
Orsak och konsekvens
Artiklar
Henrik Hu
Det ena leder ofta till det andra, vi kan se samband och kausalitet. Ibland kan …
Få, färre, färst – att fylla luckor i böjningsmönster
Artiklar
Monica Äikäs
Kan man använda superlativformen färst av adjektivet få? Svaret är numera ja. Adjektivet få har …
Lingvistiska hårklyverier: Kreativa frisörsnamn i stadsmiljöer
Artiklar
Ann-Kathrin Mehrens
Många frisörsalonger har fyndiga och kreativa namn. Vad avspeglar denna språkliga kreativitet?
Den akademiska texten som berättelse
Artiklar
Magnus Linton
Vem läser akademiska avhandlingar i dag? Intressanta forskningsrön blir ofta svårtillgängliga för den vanliga läsaren, enligt Magnus Linton. Författaren och kulturjournalisten Linton har anställts vid Uppsala universitet för att stimulera forskare till bättre skrivande.
Att läsa texter i matematiken
Artiklar
Cecilia Segerby
Läsning i matematik skiljer sig en hel del från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Cecilia Segerby berättar här vilka skillnaderna är. Segerby är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan utarbetas för att stödja elevers resonemangsförmåga och deras matematiska kunskaper.
Institutet för språk och folkminnen står inför utmaningar och möjligheter
Artiklar
I april i år fick Institutet för språk och folkminnen i Sverige en ny generaldirektör, Martin Sundin. Sundin var tidigare departementsråd på Kulturdepartementet i Sverige. Han har tidigare jobbat bland annat med kulturfrågor inom Nordiska ministerrådet och som kansliråd på Utrikesdepartementet. Ingrid Johansson Lind var tidigare generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen.
Man får dua sin professor i Berlin
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Man kan studera svenska eller skandinaviska språk vid inte mindre än tretton universitet i Tyskland. Därtill kan man studera skandinaviska språk i Wien, Basel och Zürich, berättar Tomas Milosch. Milosch arbetar som wissenschaftlicher Assistent, alltså vetenskaplig medarbetare, på institutionen för skandinavistik, Nordeuropa-Institut vid Humboldt-universitetet i Berlin. Jag har glädjen att besöka institutionen under några soliga novemberdagar.
Memocate vill underlätta kommunikationen med personer med demens
Artiklar
Joanna Nylund
Det Helsingforsbaserade företaget Memocate, verksamt inom ramarna för Helsingfors universitet, skapar digitala produkter som ska underlätta den vardagliga kommunikationen med personer med demens. Dess grundare och ledande forskare, språkvetaren Camilla Lindholm drivs av en stark vilja att göra dessa personers liv mer människovärdigt.
Kommunikativa mönster i Sverige och Finland
Artiklar
Marie Nelson, Sofie Henricson
Hur framför handledare i Sverige och i Finland synpunkter på en students akademiska text? Hur bemöter studenten handledarens råd? Räcker ja eller okej som återkoppling på ett råd, eller krävs mer uppgraderade uttryck som jättesmart eller härligt? Hur länge kan det vara tyst i ett svenskt handledningssamtal i Sverige och i Finland innan tystnaden blir tryckande? Hur ser ålänningar på den svenska som talas i Sverige och i Finland och hur håller vi egentligen tummarna i de båda länderna, när vi hoppas att det ska gå bra för någon?