Tolkning är den nyfiknes bransch

En tolk ska oftast diskret hålla sig i bakgrunden, men jobbet hen gör kan vara mycket viktigt i en förhandling eller ett möte. Därför ser de prisbelönta tolkarna Tiina Sjelvgren och Annica Törmä Hugo Bergroth-sällskapets språkpris som ett erkännande för en yrkesgrupp som, trots sin osynlighet, har en viktig funktion i samhället. Sjelvgren och Törmä har många exempel på situationer där tolkens roll är mycket viktig. Det kan handla om fackliga sammanhang, möten mellan ministrar eller i rätten.

​– Rättstolkningen är så viktig och så underskattad, inte minst arvodesmässigt. Man arbetar ofta ensam och förhållandena i rättssalen lämnar många gånger övrigt att önska, säger Tiina Sjelvgren och nämner dåliga mikrofoner och dålig akustik som två utmaningar för en rättstolk. Samtidigt måste varje ord bli korrekt i en så känslig situation.

Den nyfiknes yrke

Sjelvgren har jobbat som tolk i femton år och Törmä i trettio, så det är två erfarna tolkar som beskriver jobbets utmaningar och nöjen. Bland det bästa med jobbet tycker både Sjelvgren och Törmä är att få vara med i så många sammanhang och blicka in i så många olika världar.

​– För den som är nyfiken är det här ett jättebra yrke. En dag kanske man tolkar pälsfarmning och nästa dag handlar det om EU:s fond för rättvis omställning, säger Sjelvgren.

Sjelvgren nämner politik och samhälle som favoritområden. Törmä uppskattar återkommande uppdrag för kunder hon har jobbat för länge.

​– Det underlättar arbetet när man känner människorna och kan ämnet, säger Törmä. Det är också roligt när tolkningen bidrar till en levande diskussion. Om någon som har lyssnat på en föreläsning via tolk ställer en fråga som visar att hen har hängt med i det som talaren sade känns det som att jag har lyckats med uppdraget.

Ny teknik, nya arbetssätt

När Tiina Sjelvgren beskriver drömscenariot för ett tolkuppdrag är det lätt att förstå att det senaste året har inneburit stora utmaningar för tolkarna. I bästa fall sitter två tolkar tillsammans i en avskild kabin i ett mötesrum med välfungerande hörlurar som de själva kan justera ljudet på. En firma har hand om hela den tekniska biten och tolkarna får koncentrera sig på sitt jobb. De hjälper varandra och funderar tillsammans på till exempel innehåll och terminologiska lösningar. Mycket av det här har saknats helt under pandemin, då många uppdrag har skett på distans och tolkarna sitter ensamma, utlämnade åt sig själva på ett helt annat sätt när kollegan sitter någon annanstans.

​– Förra våren var det tomt i kalendern, men från hösten började distansuppdragen komma. Nu får vi ofta fungera som stöd för kunderna och hjälpa dem att hitta fungerande tekniska lösningar för tolkningen. Dessutom ska tekniken testas på förhand, så uppdragen tar mycket mera tid än tidigare, säger Sjelvgren och Törmä om de förändrade förhållandena.

Coronatolkning

Tiina Sjelvgren och Annica Törmä hör till det tolkningsteam som har tolkat statsrådets och myndigheternas presskonferenser om coronaläget ända sedan mars i fjol. Det har sammanlagt blivit närmare hundra direktsändningar, och Sjelvgren och Törmä har tolkat de flesta av dem.

​– Nu är det mer förutsägbart vad som kommer att behandlas på presskonferenserna, men i början kunde det handla om allt från kostnadsstöd för företag till arbetslöshet och utbildning. Vi fick ofta inget material på förhand och innehållet var nytt, säger Sjelvgren om den första omvälvande coronatiden.

Det har sammanlagt blivit närmare hundra direktsändningar, och Sjelvgren och Törmä har tolkat de flesta av dem.

Digitaliseringen, delvis påskyndad av omständigheterna, har sannolikt kommit för att stanna i samhället och påverkar förstås alla branscher på olika sätt, men även om tekniken har gått framåt tror både Tiina Sjelvgren och Annica Törmä att behovet av språkkunskaper inte kommer att försvinna.

​– Jag hoppas att det kommer att finnas ungdomar som vill satsa på språk och som tillåts göra det, även om den långa matematiken just nu värderas högt i studentexamen. Även om framtidens språkexperter kanske kommer att jobba på ett annat sätt än nu kommer språkkunskaperna fortfarande att behövas, säger Törmä.

Sjelvgren betonar behovet av andra språk än engelska. Norden är vår referensram och Tyskland en av våra viktigaste handelspartner, och då räcker det inte med att bara kunna engelska.

​– Jag tror att en och annan önskar att de hade satsat mera på svenskan. Tillsammans är de nordiska länderna mycket starkare än om de står ensamma, och i nordiska sammanhang har man nytta av att kunna svenska.