Det började ungefär år 2015 med doktorsmiddagar. Ett gäng kompisar som hade sjungit tillsammans sedan studietiden gjorde det till tradition att skriva en sång till disputerande vänner. En av sångerna handlade om ursprunget till doktorandens efternamn och sånggruppen konstaterade att det var roligt att sjunga om riktiga forskningsresultat. Före det hade de mest sjungit finsk-ugriska folksånger, men de hade konstaterat att många grupper sjöng liknande sånger.
Sånggruppen konstaterade att det var roligt att sjunga om riktiga forskningsresultat.
– Vi hade en tid funderat på vad som var vår grej, vad det var som förenade oss förutom sången, säger Lotta Jalava, en av den som komponerar Kärhämäs sånger.
Sjöng om sex
Alla i gruppen har studiebakgrund inom språkvetenskap och låtskrivarna är professionella forskare, så den förenande faktorn visade sig bli etymologier, det vill säga ordens ursprung. De första etymologiska sångerna komponerades till en Folklandiakryssning, ett evenemang där många folkmusiker kommer samman för att uppträda på en båt. Det fanns en avdelning för under bältet-humor och till den anmälde sig Kärhämä.
– Vi berättade med allvarliga sånger om mindre allvarliga ord, säger Ilona Kivinen, den andra medlemmen som skriver sånger för gruppen.
För att tala klarspråk: de sjöng om sex. Bland annat handlade en sång om ordet vittu (vulgärt finskt ord för det kvinnliga könsorganet), ett ganska genomskinligt skandinaviskt lånord som sjungs i refrängen.
– Jag vet inte om jag trodde på det här med att sjunga om etymologier, men jag tänkte att folk åtminstone är intresserade av sex, så då sjunger vi om det, säger Jalava.
Popularisering på ett nytt sätt
Intresset visade sig vara stort och Kärhämä började uppträda på olika folkfestivaler och mindre evenemang – efterhand även med barnvänlig musik. År 2019 sökte och fick gruppen pengar av Konestiftelsen för att kunna producera både mer musik och etymologisk forskning. Dessvärre sammanföll projektet med coronapandemin som försvårade arbetet eftersom gruppen inte kunde träffas på samma sätt som innan, men några år senare fick gruppen ihop sånger till ett album, Sanojen synnyt, och två singlar.
– Vi vill förnya sättet att publicera forskningsresultat. Det är en av orsakerna till att vi skriver sånger om etymologier. Vi öppnar inte bara en etymologisk ordbok och sjunger det som står där, utan det ligger också forskning bakom orden vi sjunger om. Till exempel etymologin till ordet koinia (ett dialektord som betyder att ha samlag) skrevs först i sångform och sedan i artikelform, säger Kivinen.
Detta är Kärhämä
- A cappella-grupp som beskriver etymologier (ords ursprung) i sångform.
- Stilen är folkmusik med inslag av bland annat finsk, nordisk och östersjöfinsk folkmusik.
- Medlemmar är Mari Elomäki, Lotta Jalava, Anni Jerrman, Ville Jokela, Ilona Kivinen, Saarni Laitinen och Outi Munter. Alla är språkexperter med musik som gemensamt intresse.
- Sångerna skrivs av Ilona Kivinen och Lotta Jalava.
- Uppträder bland annat på folkmusikfestivaler och ibland på privata fester.
Varför Kärhämä?
Kärhämä betyder ungefär bråk, handgemäng eller skärmytsling, i dialekterna även mängd, grupp eller samling. Ett annat finskt ord för bråk är riita, och disharmoni heter riitasointu på finska. I den folkmusikinspirerade stil som kännetecknar Kärhämä förekommer disharmonier och det hörs också i Kärhämäs musik. Det är enligt Lotta Jalava en av orsakerna till att gruppen heter just Kärhämä.
En annan tydlig tanke bakom Kärhämäs musik är att forskningsresultat är till för alla.
– Forskningsresultat ska från början skrivas i en form som alla kan förstå och tycka är intressant, också på ett konstnärligt sätt, och ändå vara av hög kvalitet! Varför skulle inte forskning kunna väcka känslor och passion, funderar Jalava.
Varför skulle inte forskning kunna väcka känslor och passion?
Samtidigt som Kärhämä förnyar sättet att publicera forskningsresultat ger de också folkmusiken nya funktioner. Musiken har genom århundradena varit ett sätt att föra vidare berättelser och kulturarv, så varför skulle den inte kunna fungera för att föra vidare forskningsresultat?
Tanken om att föra ut forskningsresultat via sång har inte förblivit en from förhoppning, utan Kärhämä vet att sångerna har använts i undervisningssyfte, både av gruppmedlemmarna själva och av andra.
– Till exempel Lottas sång Kuokkalan katrilli handlar om verbavledningar i samiskan och den har jag använt i min undervisning. Där beskrivs bland annat vad inkoativ, frekventativ och andra språkvetenskapliga termer betyder, säger Kivinen.
Den ena är systematisk, den andra går på känsla
Jalava och Kivinen skriver sånger både var för sig och tillsammans. Deras sätt att arbeta skiljer sig en hel del från varandra. Medan Jalava är mer systematisk, går Kivinen mycket på känsla.
– Jag försöker se till att musiken på något sätt är inspirerad av ursprunget till ordet som sången handlar om. Om det är ett ord med skandinaviskt ursprung försöker jag ta med influenser från skandinavisk folkmusik i melodin, säger Jalava.
Jag försöker se till att musiken på något sätt är inspirerad av ursprunget till ordet som sången handlar om.
– Jag går på känsla och frågar mig: Är detta en melodi som fungerar utan instrument, kan Kärhämä sjunga det här? Ofta kommer melodin spontant och sedan försöker jag hitta ett ord som passar. För mig är det lättare att göra melodin än texten, säger Kivinen.
Jalava beskriver Kärhämäs musik som ganska traditionell nordisk och finsk folkmusik med många intryck från det östersjöfinska språkområdet. Också den harmoniska sång som är typisk för det estniska området hörs i musiken, liksom mordvinsk stämsång och skandinaviska spelmanstoner. Det hörs också i sångerna att Jalava och Kivinen har dans som hobby.
Alla medlemmar i Kärhämä är som sagt experter på språk, men musiken är en hobby för dem alla, också för Jalava och Kivinen som skriver sångerna. De har dock fått bra feedback också från proffsmusiker.
– Folkmusiken är ett brett område, med allt från musiker utbildade vid Sibeliusakademin till hobbymusiker. Däremellan finns traditionsbärare som fortsätter familjens musiktradition, som jag tycker är jätteviktig just inom folkmusiken. Så det finns mycket svängrum och folk brukar vara uppmuntrande, säger Jalava.
Idéer från olika håll
Idéerna till sångerna kommer från olika håll. Ibland får gruppen en beställning på en sång om ett visst ord, ibland får gruppen en fråga om ursprunget till ett visst ord och skriver en sång om det och ibland är det en idé till en melodi som blir avgörande för vilket ord sången ska handla om.
På Vetenskapens natt fick vi en publikfråga om ordet ihminen (människa) och det blev en sång.
– När vi var med på invigningen av konst- och kulturspårvagnen Onni var det naturligt att skriva en sång om ordet raitiotie (spårväg), säger Kivinen.
– På Vetenskapens natt fick vi en publikfråga om ordet ihminen (människa) och det blev en sång. Vår nyaste sång Sampo skrev jag när vi skulle medverka i Sampo Marjomaas tv-program Koti, uskonto ja Marjomaa, säger Jalava.
Sånger om ord med oklart ursprung
Några av källorna de använder för etymologierna är den finska etymologiska ordboken Suomen sanojen alkuperä och olika forskningsartiklar, både egna och andras. Men inte alla ord de skriver om har ett klart ursprung.
– Sången Heila (pojkvän/flickvän) handlar om ett ord vars ursprung inte är helt klart. När vi skrev sången fanns ingen ordentlig etymologi för ordet publicerad, så vi intervjuade flera forskare och i sången beskriver vi både vad man kan veta och vad man inte vet om ordets ursprung, säger Jalava.
Sången i Kärhämäs hittills enda musikvideo handlar om ordet jankata (tjata) och grundar sig helt på en enda forskningsartikel, skriven av Jeongdo Kim, en person utanför gruppen.
– Jag tycker om tanken på att vi på två minuter får med alla huvudpunkter i en väldigt bra forskningsartikel och på så sätt populariserar innehållet, säger Jalava.
Hittills har alla Kärhämäs sånger varit på finska, men Jalava lockas av tanken på att också sjunga om svenska etymologier på svenska. Kanske det blir ett framtida projekt.
Joulu går under skinnet
Även om repertoaren med andra ord är bred gillar folk fortfarande under bältet-sånger. När Kärhämä har uppträtt i Yles kanaler har de sångerna varit populära, och Jalava medger att hon också är inne på Yles linje när hon ska välja favoritsång.
– Jag gillar Mulkku (vulgär benämning på det manliga könsorganet), för den är rolig att sjunga och ingen i publiken har heller tråkigt när vi sjunger den. Joulu (jul) tycker jag också om, den är en av mina bästa tonsättningar, säger hon.
I slutet av Joulu finns en ton som går under skinnet när den träffar rätt.
Kivinen nämner Väinämöinen och Joulu som två av favoriterna.
– Väinämöinen ger mig alltid kalla kårar, för den är så fantastisk rent sångmässigt. Och i slutet av Joulu finns en ton som går under skinnet när den träffar rätt, den är bara så underbar.